Nu ler Vygotskij – en bok av Anne-Marie Körling

Anne-Marie Körling viker inte för det allvarliga i skolans värld. Lärandet finns för eleven här och nu; därför har vi inte tid att släta över sådant som är viktigt. Sådant som måste förändras. Vi kan däremot hjälpa varandra att hitta vidare. Vi kan identifiera det som är bra och vi kan se utveckling som positivt. Att våga misslyckas för att lära sig någonting av det.

I boken Nu ler Vygotskij får läsaren praktiska, konkreta råd och exempel på hur man kan gå tillväga i klassrummet. Men inte utan att pedagogiken kring det hela diskuteras. Vilket är bra, eftersom man aldrig kan apa efter någon utan eftertanke. När man står inför nästa utmaning behöver man vara rustad. Och rustad blir man i boken.

Anne-Marie diskuterar ord och begrepp och benar ut hur man kan tänka kring dem. Ett uttryck är ”lust att lära”. Hon låter orden ”bråka med henne”. Anne-Marie tar upp problemet med ett uttryck som man kan tänka så olika kring. Måste allt vara roligt? Vad menas i så fall med roligt? Kan det vara att något är engagerande? Inte att det nödvändigtvis måste vara lätt? Hon berättar om eleven som skrev i utvärderingen: ”Jag vill ha en utmaning!” Det satte igång någonting. Någonting positivt.

Jag låter texten bråka med mig. Ibland tänker jag att ”Det där var intressant. Just det ja, jag kommer själv ihåg när..!” Ibland tänker jag: ”Nja, kanske inte precis så, men..” Jag tänker att en del elever vill dela sitt privata med läraren, vilket Anne-Marie tar upp som något inte alltid helt lämpligt, eftersom eleven har rätt till sitt privatliv. Men jag tror också att jag förstår vad hon menar – det måste vara på elevens villkor. En del vill bli sedda på det viset, andra inte. Det är det jag tycker om med boken – den sätter igång viktiga tankar. Ibland när jag läser, tänker jag: ” Så har jag aldrig tänkt. Vad intressant!” Jag tror vi behöver möta texten så. Anne-Marie tar upp det där om rätt och fel, om att man kan tillåta sig att se saker ur olika och nya perspektiv utan att anta en skuldtyngd attityd. Att man kan få vara nyfiken. Boken gör mig ännu mer nyfiken på hur vi kan utveckla lärandet, hur vi kan låta eleverna finna sin plats på jorden och hur de kan uppleva att lärandet angår dem. Jag tror att det är Anne-Maries tanke med boken.

Det jag också tänker är att den här boken kan göra skillnad. Och att den kan göra skillnad nu. Inte i ett framtidstänk utan i ett nutidstänk.

Därför rekommenderar jag den varmt. Om den så kan göra skillnad för en enda elev, så är den värd allt.

Share

6 reaktioner på ”Nu ler Vygotskij – en bok av Anne-Marie Körling

  1. Så tur att jag fyller år till veckan! Då kan jag ge mej boken i present, har väntat på den. Hoppas också att jag får möjlighet att åka till Ö-vik i april och lyssna på A-M K.

  2. Tack Itmamman! Jag är glad över allt stöd och all hjälp jag fått av dig – läsa och gensvara. Till Ingela, kom gärna fram och säg hej trots att jag under pauserna vid föreläsningarna är ganska så förvirrad. Må gott båda, A-M

  3. A-M: Nog ska jag heja på dej om jag beviljas en tur till det fjärran Örnsköldsvik. För övrigt är förvirring en egenskap som jag har stor fördragsamhet med 😉

  4. Ingela, jag hoppas du får lyssna på Anne-Marie. Det gör jag verkligen.
    Håller med Helena, det är just reflekterandet som A-M öppnar upp. Det är bra. Viktigt.

Kommentarer inaktiverade.