Lärarhandledning i programmering på gång

Scratch_1Under läsåret har jag haft chansen att följa och delta i klassens arbete med programmering. Jag har även fått vara med och introducera andra 8- och 9-åringar i just programmering. Vilken ära!

Eftersom jag samtidigt studerar aktionsforskning vid Göteborgs universitet har jag inte kunnat låta bli att analysera och vidareutveckla vårt arbete under tidens gång. En yrkesskada, om man så vill. Utifrån våra erfarenheter skriver jag nu en lärarhandledning i programmering för årskurs 1-6 på uppdrag av Stiftelsen för Internetinfrastruktur, .SE/ Webbstjärnan. En lärarhandledning som kommer att vara gratis att ladda ner. (Det går att få en påminnelse när den är klar.)

Jag tänkte berätta lite om den för den som är nyfiken, så varsågod och läs vidare om du vill. Handledningen kommer att vara koncentrerad till programmeringsverktyget Scratch. Varför då? Är det inte ett väldigt begränsande verktyg? Jag har hört det sägas. Det trodde jag också tills jag började använda det på riktigt. Att handledningen koncentrerar sig på ett verktyg är helt enkelt för att det ska vara överblickbart. Man behöver börja någonstans. Ett annat skäl är att det är gratis. Det underlättar för skolor som vill prova på, utan att behöva köpa in dyra kit som kanske bara den superteknikfrälste på skolan vågar sätta tänderna i. Jag tror vi måste hjälpa alla lärare, åtminstone dem som undervisar så gott som alla ämnen för yngre åldrar, att hitta vägar in i programmering. En fundering är att häftiga blinkande programmeringsprylar kanske inte är enda vägen, även om vi kan få en fantastisk kick av dem. Om vi gör programmering för exklusivt och koncentrerar det till några få temadagar är jag rädd att det inte inlemmas som den naturliga del det kan vara i undervisningen. Sedan kan bananer och coola kit få vara med också, jag vill inte diskriminera någon. Men ni kanske förstår min poäng? Enkelheten och tillgängligheten, jag värnar den.

Det jag har sett i vårt arbete är att eleverna utvecklar sin förmåga att lösa problem när de arbetar i Scratch. De studerar händelseblock, funderar på vad kommandot kan ge för effekt, ändrar, löser problem och omformulerar. De skapar musik, funderar på om takten är rätt, om de ska lägga in pauser och hur låten ska fortsätta. De sjunger, de nynnar.

IMG_7926

De skapar med ritverktyget, de programmerar så att olika nyanser ska framträda, så att bilderna ska få liv. De skapar berättelser till sina verk som de publicerar på bloggen tillsammans med det som de har programmerat. De animerar egna berättelser. De upptäcker x- och y-axeln och förstår hur matematiken hänger ihop. De löser tekniska problem.  De skapar spel som andra får tillgång till. De lär sig att det är okej att dela med sig, att remixa andras arbeten i den delakultur som omger oss. De jobbar för att uppnå kunskapskraven och jag ser att de växer. I nästa (tror jag) Lärarnas Tidning finns ett reportage från vår klass och då får ni veta mer.

Till sommaren kan du få ta del av handledningen. Innan dess håller jag några kurser (kostar noll) för lärare i Göteborg, Kungälv och Stenungsund. Webbstjärnan håller kurser i Stockholm. Du är välkommen om du vill! För även om det börjar komma fler och fler viktiga programmeringsinitiativ för eleverna på deras fritid, har skolan ett uppdrag att hjälpa eleverna vidare i deras lärande. Oavsett hur elevernas ekonomi ser ut eller deras chans att delta i fritidsaktiviteter. Vi har också ett viktigt uppdrag ur ett genusperspektiv och ur ett demokratiskt perspektiv. Att förstå och kunna använda. Jag hoppas du vill vara med på en egen läranderesa likväl som på dina elevers fantastiska läranderesa! Min pågår för fullt.

Share

7 reaktioner på ”Lärarhandledning i programmering på gång

  1. Jag delar din uppfattning att Scratch är ett mycket bra och lämpligt verktyg för att jobba med programmering och datalogiskt tänkande i skolan.
    Att det är webbaserat och hela utvecklingsmiljön körs i en webbläsare gör att det inte kräver lokal installation av program/appar vilket underlättar enormt rent administrativt och praktiskt på skolorna.
    Fler fördelar är det massiva språkstödet, att det har miljontals användare över hela världen och att kreativiteten och skapandet blir enkelt och tillgängligt genom möjligheten att dela sina projekt med andra, som i sin tur kan förändra koden och skapa egna varianter.
    Utanför skolans väggar är det många andra organisationer som använder just Scratch vid barnhack, ungdomshack och liknande. Dessa är en enormt kraftfull resurs som faktiskt bidrar mer för elevernas lärande än skolorna, för tillfället.
    Några exempel är Coderdojo, Kodcentrum, Webbstjärnan och Dataföreningens projekt Digital Kompetens i Skolan.
    Som lärledare och lärarutbildare använder jag själv gärna Scratch istället för flera av alla de andra utvecklingsmiljöerna som finns.
    Att satsa på metodik, lärarhandledningar och praktiska lektionsexempel inom ramen för de olika skolämnena, kopplat till det centrala innehållet i kursplanerna, är helt rätt väg att gå.
    Att tydliggöra och tillgängliggöra det genom att välja ett specifikt verktyg som t ex Scratch är också bra.

    MEN……
    Tyvärr måste jag dock säga att, precis som så förfärande ofta inom skolans värld, så stöter vi här på ett mycket allvarligt praktiskt problem!
    Nu när en lång rad fantastiska stöttande initiativ från skolans omvärld rullar land och rike runt så synkar inte detta med den tekniskt proprietära utrustning nästan alla skolor envist valt att slösa skattepengarna på, nämligen iPads!
    Scratch funkar helt enkelt inte på iPads!
    Det finns en app som heter Scratch Jr för iPad, men den är kraftigt begränsad i funktionalitet och saknar koppling till Scratch fantastiska Online-community.
    Det går inte att bortse ifrån detta när vi gör satsningar på programmeringskunskaper inom skolan. Se till så att eleverna och lärarna får tillgång till riktiga arbetsredskap och IKT-verktyg i form av datorer och lärplattor som är flexibla och inte inlåsta i en IT-tillverkares fack. Eller anpassa hela världen och satsningarna runtomkring efter de begränsningar som upphandlarna på skolorna valt att göra.
    Bristen på fungerande helhetsperspektiv är orsaken till den svenska skolans haveri.
    Det görs så fantastiskt mycket bra saker, men de positiva effekterna och resultaten uteblir för att det hela tiden skiter sig pga amatörmässiga, insnöade och inkompetenta beslut inom skolorganisationerna.

    Nu tycker jag inte nödvändigtvis att du och alla andra ska sluta fokusera på just Scratch, för samma problem dyker upp nästan oavsett vilken lösning vi väljer så länge det ser ut som det gör ute på skolorna.
    Men jag tycker vi behöver lyfta detta problem och samtidigt/parallellt ta fram motsvarande exempel för andra utvecklingsmiljöer/plattformar som verkligen fungerar i den kontext som det faktiskt handlar om – nämligen ute på skolorna, bland eleverna och lärarna, med den tekniska utrustning de har till sitt förfogande.

    Kommer följa ditt fortsatta arbete med stort intresse och hjälper gärna till att översätta till andra utvecklingsmiljöer så att det blir tillgängligt för fler :)

  2. Hej Niclas!
    Viktiga synpunkter. Sedan tror jag inte satsning på pekplatta behöver vara slöseri, även om en del tänker så. Vi har ett gäng i min klass och det är ett fantastiskt verktyg för bl.a. foto och film. Enkelheten slår datorer med hästlängder, tycker jag. Sedan har vi datorer också. Dem använder vi för att skriva längre texter, att programmera m.m. Vi har inte var sitt verktyg utan delar.
    Jag tror det behövs fler handledningar för att passa olika alternativ – denna är en. Det är just när vi tror på ett system, ett sätt, som vi kan få problem. Utvecklingen rullar vidare. Ser fram emot vad som komma skall.

  3. Har just kollat in Pyonkee och upptäckt att den är översatt till svenska!
    Hittade också appen Tickleapp https://tickleapp.com/ som bara finns på engelska. Det intressanta med den är att den bland annat kan användas till att programmera bollen Sphero och en mini-drone.

Kommentarer inaktiverade.