Ett levande skolbibliotek

skolbibliotekHur får man ett skolbibliotek att spela en aktiv roll i elevers lärande? I den reviderade läroplanen (Lgr11) kommer det att finnas en skrivning att skolbibliotekets verksamhet ska användas för att stödja undervisningen och för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Då räcker det inte med att enbart hålla öppet skolbiblioteket för utlåning av böcker.

En aktiv roll. Men hur?

På vår skola hade rektorn en vision redan innan skolan fanns om hur just skolbiblioteket skulle ta denna aktiva roll . Vår nybyggda kommunala F-6-skola har nu funnits i ett och ett halvt år och när jag började där fick jag frågan om jag ville vara med och bygga upp skolbiblioteket med bland annat medie- och informationskunnighet (MIK) som stöd för lärandet. I Lgr11 talas det om hur elever ska få stöd i sin kommunikationsutveckling, hur de ska rustas att delta i ett demokratiskt samhälle och lära sig om rättigheter och skyldigheter. I kursplanerna för svenska och samhällskunskap finns skrivningar om vikten av att lära källkritik och ta reda på källors användbarhet. I kursplanen för teknik kan man läsa om att elever ska lära sig hur teknik både fungerar och kan förändras. På vår skola har vi därför kopplat medie- och informationskunnighet (MIK) till dessa ämnen – det är alltså inte ett eget ämne i sig.

Från och med årskurs fyra har därför eleverna på vår skola MIK på schemat som en del av svenska, samhällskunskap och teknik. I och med den reviderade läroplanen kommer det att bli än tydligare hur eleverna ska utveckla sitt digitala kunnande. För att ha något att utgå ifrån när jag skulle lägga upp undervisningen, utgick jag naturligtvis från de olika ämnenas kunskapskrav, syfte samt det centrala innehållet, och utifrån detta funderade jag på hur innehållet skulle konkretiseras. Det blev en innehållsmatris som de äldre eleverna fick ge feedback på.

Att förstå sig på hur data transporteras är inte helt lätt, men det är viktig kunskap i ett digitalt samhälle. Att förstå hur sökmotorer fungerar med olika algoritmer som styr vad vi får se som sökresultat är inte heller lätt, men viktigt. Och hur en webbadress är uppbyggd, det har de flesta elever inte träffat på tidigare, men det är nödvändigt att kunna för att ska%cc%88rmavbild-2017-01-02-kl-18-50-10kunna bli misstänksam eller inte mot olika länkar. Vilken adress skulle du klicka på av dessa: tavling.liseberg.se eller liseberg.tavling.se? Inte den sista hoppas jag, eftersom själva domännamnet alltid kommer framför toppdomänen, i detta fallet före .se. 

Att veta vad det är för skillnad mellan att söka fram något i en sökmotor eller att skriva in en webbadress som leder direkt till målet, är inte heller helt självklart. Många söker på webbadressen och klickar sig fram bland söksvaren fastän att man redan har den rätta adressen. Under det halvår vi har arbetat med MIK på skolan, har många av de saker jag tog för självklara kommit på skam. Som lärare tror jag att vi gör eleverna en björntjänst om vi förutsätter att de är digitalt kunniga på alla områden. De måste få undervisning och det är vår uppgift att ge dem det. Det räcker inte med att ha källkritik på schemat någon vecka eller två om året – det är ett pågående arbete som man inte betar av lite kvickt. Man behöver arbeta ordentligt med det. För att förstå hur till exempel dataspel är konstruerade behöver man prova själv. Därför programmerar vi och försöker utveckla egna animationer och spel, likaväl som att förändra och förbättra sådant som redan finns. 

MIK handlar inte bara om digitalt lärande, utan även om tidningar och böcker man kan ta och känna på. Ibland sker undervisningen i skolbiblioteket, ibland ute i klassrummen. För att få eleverna att upptäcka hur böcker kan vara något positivt, är det viktigt att få vara där böckerna finns. Livet är inte antingen digitalt eller analogt, utan kan vara en blandning. Därför har mellanstadieeleverna, förutom lektionstid i skolbiblioteket, även några biblioteksraster då och då under terminen. Där kan de spela spel, läsa, låna, kolla Youtube eller göra vad de vill och som är åldersmässigt och värdegrundsmässigt okej. 

bibblan
När det digitala får samsas med böcker – en biblioteksrast

Jag finns där och kan prata med dem om vad de gör, funderar på och lära mig ett och annat. Och tro mig, under sådana raster får vi fler samtal om vad som händer på nätet än under aldrig så många uteraster, även om de är viktiga de med. Idén fick jag när jag besökte Göteborgs stadsbibliotek och såg hur de blandade schackspel, dataspel och bokläsning. Hur de hade gjort ett inbjudande hus som inte skiljde på eventuellt fint och fult. Under mina år som lärare har jag alltid försökt att hjälpa mina elever utveckla läslust, inte genom att säga att läsning är bra, och kanske i samma andetag fördöma annat, utan genom att skapa förutsättningar som leder till nyfikenhet. Välkomna deras intressen och låta det ta plats, samtidigt som jag för in annat som de kanske inte är så vana vid. Inte svart eller vitt, utan något i en vacker färgskala.

tipsNågot annat vi försöker gör vid vår skola är att involvera eleverna, så även i skolbiblioteket. De får skriva upp önskningar som vi försöker uppfylla. Det går ibland. I slutet av förra terminen bjöd jag in eleverna att komma vid några raster och tipsa om hur man kunde få andra att vilja läsa mer. Det blev allt ifrån kojor till lästips på TV:n till fler biblioteksraster till hur själva biblioteket skulle utformas. Det viktiga var att göra eleverna delaktiga. Det som kunde realiseras gjorde vi bums, eleverna behöver se att deras idéer tas på allvar. Annat får ta lite längre tid att genomföra. Nu funderar jag på hur vi kan göra elevernas röster hörda mer frekvent. Jo, vi har en tipsbrevlåda, men hur kan det hela hållas levande? Det tål att funderas på.

De yngre eleverna då? De har fasta lektionspass i biblioteket då jag läser högt ur böcker, lär dem hur man hittar i ett bibliotek, låter dem försjunka i böcker, låter dem programmera Blue Bots, Sphero och annat, samt lär dem hur man till exempel gör stop motion med lerfigurer. De får tidigt stifta bekantskap med ett bibliotek och dess digitala och analoga innehåll.

bluebots

Vad kan man mer utveckla? Det vore nog användbart med en tipsbank med högläsningsböcker, där lärarna kan lägga in de böcker de tycker har fungerat bra för ändamålet. Jag behöver också bli än mer aktiv att hjälpa lärarna ta fram material som passar till olika arbetsområden. Nu är jag skolbibliotekarie som en del av min tjänst och får anpassa min tid efter det, men sådant är viktigt.

Det jag inte vill lägga tid på är att ha tid avsatt för att enbart kunna plocka i hyllorna. Det hinner jag med lite då och då in emellan när ingen råkar komma under morgonlånetiden. Tiden är för dyrbar för att inte ge den till eleverna, tänker jag. Ja, det här är en början för att låta skolbiblioteket bli en aktiv del i elevernas lärande. Det är inte fixt och färdigt, men en start. Har ni andra sätt att göra det på? Kanske kan vi hjälpa varandra?

Jag har inte hittat någon lärobok att direkt sätta i händerna på alla elever när det gäller MIK, även om vi har de två översta böckerna på listan i skolbiblioteket att låna, men jag har bland annat hämtat fakta och material till undervisningen från:

  • ”Så funkar internet” av Karin Nygårds
  • ”Datorer och kodning lekande lätt” från lindco.se
  • ”Nätmobbning, näthat och nätkärlek” av Elza Dunkels
  • Internet – så funkar det av Hasse Nilsson på iis.se Internetguider
  • ”Lärarhack!” av mig själv på iis.se Lärarhandledning
  • nohate.se (Bl.a. vad som gäller juridiskt)
  • kränkt.se
  • youtube.com Tillsammans mot näthat
  • och andra ställen som jag inte kommer på just nu..
Share

En reaktion på ”Ett levande skolbibliotek

Kommentarer inaktiverade.