Kategoriarkiv: Matematik

Programmering på lågstadiet

beebotJag hade inte kunnat föreställa mig att det skulle engarera så.  Men nu hände det.

För mig är det inte så exotiskt att låta eleverna programmera redan på lågstadiet. I England finns det på schemat och i Finland kommer man igång 2016.  I Estland har man varit igång en tid. Här och där sker det i klassrummen även i Sverige. I vår mattebok (Ja, vi har en) finns programmeringstänket med i form av en sköldpadda som ska instrueras med pilar att ta sig vidare i ett rutsystem. Likande appar finns till pekplattan. Eleverna lär sig tänka logiskt och lösa problem, matematik alltså.  Och i ämnet teknik ska eleverna utveckla följande:

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. (Lgr11, s.269)

Jag hade beställt ett bi, en Bee Bot, till skolan. Den kom i torsdags. Jag startade den, körde några vändor på bordet i personalrummet och tänkte att eleverna skulle få prova nästa dag. Eleverna och jag testade först gemensamt, sedan fick de arbeta i par om två. Jag tänkte att risken fanns att biet skulle upplevas som barnsligt och att det inte skulle ske så mycket lärande ändå. Min farhåga. Det blev inte så. Hej, vad de gick igång! De skrev koder, testade och fick testa igen. De flesta upptäckte hur viktigt det är att vara exakt när man skriver kod. Det blev felsökningar åt höger och vänster och diskussioner om vad som skulle förbättras. Vi utvecklade uppgiften till att låta andra testa den kod man skrivit. Skulle de hamna med biet där det var tänkt? Hemlighetsmakeri och så exakta koder som möjligt.  Om bilden nedan kunde tala så skulle ni få höra de intressanta diskussioner som uppstod!

beebot_samarbete

Vill du läsa upplägget, som jag skrev ner i efterhand, kan du göra det här.

Att få reda på hur något fungerar och att själv testa i praktiken – det är något jag vill låta mina elever vara med om. I ettan fick de göra enkla spel i Sploder, för att förstå att spel görs av någon. De fick skriva manualer till sina  spel för att lära sig göra beskrivningar.  På samma sätt fick de intervjua författare, illustratörer, en filmproducent och en skådespelare innan de själva skulle skriva berättelser, göra film och agera. Vi intervjuade spelutvecklare och vi gjorde spel. Nu har vi gått vidare till att i olika grad använda Scratch. Några har nosat på det, några fördjupar sig i det. Vi tittar på koden till spel som andra har gjort, vi kopierar och förfinar den efter våra behov och vi lär oss att bygga upp något från grunden. Häromdagen var det en som ville visa klassen hur hen hade lärt sig programmera Björnen sover i Scratch.  En presentation med bildstöd. Matematik, teknik, svenska och musik. (Här kan ni förresten se Scratch-katten i min trädgård och få några bra länkar.)

Måste jag som lärare kunna något av det här? Ja, jag är elevernas lärare. Men jag kan också lära en hel del samtidigt som eleverna. Jag tror inte jag behöver gå en universitetskurs i programmering för att klara det på den här nivån. Det där med Björnen sover var jag i och för sig inte beredd på. Och jag kan inte föreställa mig allt, det kommer hända ändå. Det jag inte kan göra är att säga Sånt där kan inte jag lära mig. Det är inte att vara en förebild som en livslångt lärande varelse. Så jag hamnar i Lärande gropen, jag sliter mitt hår och jag visar eleverna mitt intresse för att lära. Det är inte exotiskt, men nödvändigt.

Nästa vecka ska vi programmera varandra på engelsklektionen: turn right, turn left. Ja, det borde funka.

Ni som vill komma igång på ett enkelt sätt samtidigt som ni känner samhörighet med tusentals andra kodande barn, anmäl er till programmeringstimmen som sker över hela världen vecka 50. Inga förkunskaper krävs för att vara med. Hittas på code.org.

Share

Länklista

I min bok Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen finns en del länkar.
De är bara en liten del i det stora hela, men jag lovar i boken att jag ska försöka hålla dem uppdaterade här på bloggen. Nu har det gått en tid sedan boken skrevs och en del länkar har slocknat, andra har bytts ut. Därför finns en någorlunda uppdaterad lista under fliken Boken. Varsågoda!

Share

EtherCalc – samarbeta i kalkylark på nätet

Många gillar och använder EtherPad eller likande tjänster för att låta eleverna samarbeta. I dessa kan man skriva tillsammans utan att registera sig. Man slipper att mejla text fram och tillbaka och man slipper att låta några vara inaktiva i en grupp som det kan bli när endast en skriver. Andra tjänster där man kan samarbeta finns i till exempel Google och de brukar fungera bra, men det är inte alltid man vill eller kan registera sig för att få ett konto där. Det kan handla om åldersgränser och sådant.

Nu finns också sätt att arbeta tillsammans med kalkylark utan att man behöver registrera sig. Det var en tweet från Emil Jansson som gjorde att jag hittade det. EtherCalc startar du genom att gå in på www.ethercalc.org och klicka på Create Spreadsheet.

Den URL, webbadress, som då visas i adressfältet är den länk du skickar till dem du vill samarbeta med. Sedan är det bara att börja.

Jag är inte helt bekväm med att arbeta med kalkylark. Kan inte alla funktioner. Men jag testade att mata in enkla uppgifter och det funkade. Resten får du testa.

Jag tror på möjligheten att samarbeta. Ju mer aktiva och involverade eleverna kan vara kring det de arbetar med, desto mindre risk att tappa tråden. Tror jag. Det är inte bara en som gör medan de andra väntar och sitter av tiden. Grupparbeten kan bli innehållsrika och just det de är tänkta att vara – ett sätt att lära mer ihop med andra.

Share

Knotebooks för matte och fysik – wohaa

Bra resurser för matte och fysik kan vara knepiga att hitta på nätet. Men i Knotebooks verkar det mesta vara möjligt.

Här finns material och förklaringar, videoklipp och uträkningar – allt uppbyggt av användarna. Eftersom materialet går under Creative Commons-licens är det bara att ta, hänvisa och att bidra själv. Klipp och klistra, dela, hjälp.

Sajten är på engelska, men jag testade om å, ä och ö fungerar och det gjorde det. Bra!

Så det går att skriva på svenska, bädda in YouTube-klipp, ta delar från andra som är på engelska och göra det till sitt eget. Matte och fysik på nätet, lätt åtkomligt för alla i klassen. Vill man inte hålla reda på ännu en inloggning kan man koppla ihop sin Twitter eller Facebook med kontot. Och för att titta utan att bidra behöver man ingen inloggning. Men varför inte låta eleverna själva bidra med förklaringar som hjälp till andra? På riktigt-förklaringar.

Här får du mer kött på benen om vad det hela handlar om:

Uppdaterat:
Kindenberg la upp en grej om människokroppen. Programmet var visst lite buggigt, men det blev bra! Kolla in.

Share

Web 2.0 i skolan

Lund-Jonas, Ystad-Joachim, Nacka-Per och Kungsbacka-Mats berättar om hur de har jobbat ihop över nätet. Trots att de aldrig har träffats tidigare står de nu här och har en föreläsning ihop.

Jo, de har faktiskt träffats. På nätet. Men de har aldrig ”kött-lanat” (Uttryck som jag hittade genom Gatarski) tidigare. Men ändå funkar det. Hur då?

Per berättar om hur de använder Twitter, Google docs, Skype, Delicious (där man kan dela med sig av länkar), bloggar och annat.

I Ystad har man igång 184 skolbloggar . F-6 har skrotat hemsidorna och använder sig istället av bloggar. Intressant. 7-9 kommer nog snart…
Joachim menar att blogg är enklare att använda än hemsida. Dessutom får folk tillgång till att kommentera. Man har också möjlighet att prenumerera via rrs. Föräldrar behöver inte aktivt gå in och titta om det har hänt något. Med rrs-flödet får de veta om det finns något att läsa eller inte.
Bloggen ger en transperens i skolan och man kan lära av varandra.

Mats berättar hur de använder mobiler i undervisningen med gratistjänsten Mobilestudy. Där gör man olika quiz som man bluetoothar över till elevernas mobiler. Larsnäs berättar att man använder det i matematik, SO, spanska och engelska och han upplever att eleverna gillar det. Eleverna kan också skapa konton där de kan lägga in frågor. Det finns många färdiga quiz som ligger på Mobilestudy-sidan. Han tar upp den pedagogiska biten av att använda quiz, vilket man ibland kan ifrågasätta. Mats menar att det är ett komplement och att man får tänka till hur man använder det för att hjälpa eleverna i just den klass man jobbar.

Jonas som jobbar som IKT-pedagog på Gunnesboskolan i Lund berättar om hur de ser skolbiblioteket som hjärtat i skolan. Där finns skön- och facklitteratur, tekniska hjälpmedel men även läroböcker. Alla behöver inte ha en kemibok om inte klasserna läser kemi samtidigt. Det ger pengar över till annat. Informationssökning är jätteviktigt. Eleverna utbildas i detta minst två gånger per termin från och med  årskurs fyra. Man pratar oerhört mycket om etik. Filterna ska sitta i huvudet. Att stoppa hjälper inte. Eleverna måste veta hur de ska handskas med det de möter på nätet. De ska bli medvetna om farorna, men framförallt ska man visa på allt positivt man kan göra där.

Jonas avslutar med: Framtiden är redan här! Vi kan inte blunda längre. Vi måste agera nu.

Share

Möjligheter både här och längre bort

Jag bloggar lite här och där och sedan januari bloggar jag även på Stjärnikikarna som är en blogg som hör ihop med Webbstjärnan – en tävling för gymnasieelever där de ska bygga upp en webbplats.
Hoppas du har hört talas om den tävlingen för den uppmuntrar verkligen ungdomar att använda Internet för ett genomtänkt och bra innehåll. Jag använder samma inlägg här som jag nyss skrev där. Kanske kan det få någon att vilja se möjligheter både här och längre bort i världen:

”Det är inspirerande, upplyftande och jättekul att bläddra bland bidragen i Webbstjärnan. Entreprenörsandan och kreativiteten flödar!

Det får mig att tänka på något som Mindpark skrev om för ett tag sedan, nämligen hur man kan hjälpa ekonomiskt svaga som vill bygga upp företag i fattiga delar av världen. Det handlar inte om bidrag utan om lån – mikrolån.
Den som vill hjälpa, sätter in en mindre eller större summa på Kiva.org och kan där bestämma vem eller vilka som ska få låna pengarna. Ska det vara Florence i Uganda som säljer frukt och grönsaker eller ska det vara fiskarfamiljen i Ghana? Som långivare kan man följa processen och se hur det går med det nystartade företaget där långt borta. Jag lånar en bild av Joakim Jardenberg på Mindpark (Creative Commonslicense) för att visa hur Kiva med en mashup låter en hålla koll på var de företag finns som man är inblandad i.

kiva

Det här skulle kunna var något för en klass som vill följa en  process med ett nystartat företag. 25 dollar kan man väl hosta upp om alla lägger en tia var? 

Det finns så många möjligheter – det gäller bara att fånga dem.”

Share