En hel del lärare har hittat in på Twitter. Så även en del elever. Det finns andra mikrobloggtjänster och vissa av dem är utformade för just lärare och elever. Twiducate och Micromobs är sådana som jag har tipsat om tidigare här och här. De riktar sig mest till yngre. Jag påstår det utifrån den layout de har, men det är inget som de själva säger något om.

En annan tjänst som har funnits ett tag, och som riktar sig till skolan, är Edmodo. Den kan nog tilltala en lite äldre publik (Den fula profilbilden kan bytas ut mot ett eget foto).

Läraren registrerar sig, skapar en grupp för en eller flera klasser och får klasskoder. Dessa delar läraren sedan ut till eleverna så att de kan använda dem när de registrerar sig. Det finns ingen åldersgräns för få vara med, men föräldrars godkännande ska inhämtas innan man som elev får registrera sig.

Sedan är det bara att tuta och köra. Eller tja, det finns en hel del inställningar man kan göra men det finns en bra guide för det.

Man kan ladda upp dokument, köra omröstningar och en massa sådana saker. Det går även att bjuda in föräldrar.

Varför ska man använda Edmodo om man har ett fungerande intranät? Jag skulle vilja säga att det kan vara ett komplement. Olika intranät är olika bra. För att snabbt få uppdateringar via mejl eller i telefonen kan den här tjänsten underlätta. Att den liknar andra sociala medier gör att eleverna lär sig använda sådana även i skolan, inte bara på egen hand. Att kommentera och att hjälpa varandra med formativ bedömning kan fungera om det är smidigt.

Man kan genom Edmodo komma i kontakt med andra lärare runt om på vår jord. Det är bra. Samtidigt tycker jag att det är synd om lärare bara pratar med varandra i stängda rum. Det jag gillar med Twitter är att jag där pratar lika mycket med andra yrkesgrupper som med lärare. Spelutvecklare, journalister, kreti och pleti; de hjälper mig vidare i mitt pedagogiska kunnande. Världen får bli en del av skolan och skolan en del av världen. Det gillar jag.

Kanske kan Edmodo var en väg att ta sig an sociala medier och använda dem så att det gagnar utveckling av lärande. En av många vägar.

Denna artikel med rubriken ”Twittrande lärare behövs” hade jag med i Svenskläraren, nr 4 2010. Använd den gärna, men hänvisa till källan, alltså hit. Here we go:

–På Twitter skriker folk ut sina tankar, oreflekterande och utan sammanhang.

Åsikterna om Twitter går isär. Kan denna tjänst, eller andra mikrobloggar, vara något för mig som lärare idag?

För att svara på den frågan bör vi gå tillbaka lite i tiden, närmare bestämt till början av 2000-talet. Då var vi inte särskilt vana vid att läsa och kommentera bloggar utan använde Internet som informationscentral, utan att bidra med något tillbaka.

2001 kom Wikipedia, det uppslagsverk på Internet där användarna själva kan bidra med information. Något var satt i rullning.

Samtidigt kom farhågorna. Kan vanligt folk skriva om vad som helst? Hur kan man lita på att det de skriver är sant?

Nästan ett decennium senare finns skepsisen kvar, trots att det har visat sig att Wikipedia vid en jämförelse med Encyclopædia Britannica innehöll färre felaktigheter när man kontrollerade vissa sökord. Det kan tilläggas att Wikipedias material kontrolleras och modereras av granskare precis som det görs med andra uppslagsverk.

Under senare år har fler och fler bloggar sett dagens ljus och möjligheterna för människor att kommentera innehåll på Internet har ökat explosionsartat. Innan vi knappt har hämtat andan kommer mikrobloggarna, där man skriver högst 140 tecken, och communities som Facebook och gör entré på nätet. Tidningsrubriker vid riksdagsval och presidentkampanjer talar om att ”Sociala medier avgjorde valet”  och får oss att inse att det där nya på Internet, som inte längre är så väldigt nytt, är här för att stanna.

I både Lpo94 och Lpf94 kunde vi läsa och nu i Lgr 11 (min ändring sedan ny läroplan infördes):

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet.

Om vägarna för att påverka i samhället ändras, måste vi lärare ta del av förändringen om vi vill kunna leva upp till riktlinjerna i läroplanen. Kanske får de flesta elever lära sig att ringa eller skicka e-post till organisationer och myndigheter för att ställa frågor, samt att skriva insändare till tidningar för att på så sätt påverka något och göra sin röst hörd. Frågan är om de lär sig andra sätt för att delta i samhällslivet. För att kunna handledas i hur de kan påverka och delta, samt hur de ska uppträda på Internet, måste lärarna ha kunskap om detta. Det får lärarna bara om de själva provar och ser vilken potential som finns, samt de fallgropar man kan råka ut för.

Svaret på frågan om Twitter, eller andra mikrobloggar, kan vara något för mig som lärare idag, blir därför: Ja, eftersom det är nödvändigt att vara insatt i samhällsutvecklingen.

Steg för steg om hur du som nybörjare tar itu med Twitter

1. Utan att behöva registrera ett konto kan du på Twitters startsida, www.twitter.com, söka på olika ämnesord. Där kan du se vad som sägs om dessa ämnen på Twitter just nu. Eftersom Twitter är världsomspännande kommer du antagligen få upp träffar som är skrivna på olika språk.

2. Registrera konto och logga in. På Twitter är de flesta inte anonyma, utan står för vilka de är och skriver sitt fullständiga namn på sin presentationssida. Däremot kan man skaffa sig ett användarnamn som är något annat än det riktiga namnet.

3. Under Find People kan man söka efter namn på sådana man känner eller människor som man tycker om att läsa litteratur av, att lyssna på föreläsningar av eller som på andra sätt är intressanta. Klickar man sedan på Follow, får man upp deras uppdaterade så kallade tweets, korta meddelanden, på sin startsida på Twitter. För att hitta ännu fler intressanta människor, tar du reda på vilka de du följer, i sin tur följer. Då kan man utöka sitt nätverk ännu mer. Människor på Twitter kommer också att följa dig när de märker att du läser vad de skriver. Här kommer själva samspelet i Twitter in.
En viktig sak att tänka på är att om du bara står i ett hörn och lyssnar på vad andra säger utan att själv bidra i konversationen, kommer du tyvärr inte att delta i riktig bemärkelse. Om du däremot svarar på någons tweet och till exempel talar om att du blev glad för att få just det tipset, kommer människor att räkna med dig. Ställer du en fråga på Twitter får du fler svar om du tidigare har hjälpt någon eller har deltagit i samtal av olika slag.
Vill du så kan du blockera någon från att läsa dina uppdateringar, men oftast behövs inte det.

4. När du skriver direkt till någon på Twitter kan du göra det så alla ser genom att skriva @ + användarnamn. Den du riktar dig till kan senare på sin Twittersida under länken @ + användarnamn se vad du har skrivit om du gör så. Vill du skriva ett meddelande som ingen annan än mottagaren ser, använder du dig av funktionen Direct Message.

5. Om du läser något bra som någon av dem du följer har skrivit, kan du kopiera det och skriva RT (retweet) samt @ + användarnamn först. Då kan de som läser vad du skriver också få del av informationen, samtidigt som inte du tar åt dig äran för att ha skrivit det själv. Källhänvisning är viktigt.

6. För att det man skriver ska kunna läsas av fler än bara de som följer dig, kan du skriva # + ett ämnesord. Då hamnar dina tweets i den så kallade kanal som alla som skriver om det ämnet. Vid senaste Bok- och biblioteksmässan kunde man under den så kallade hashtagen #bokmassan läsa om olika intryck och tips angående evenemanget.

Om du på allvar provar något som Twitter, finns möjligheten att du hittar nya sätt att se på saker och ting. Du kan också få tips som du har nytta av i din undervisning. En positiv bieffekt är också att du antagligen kommer att få nya vänner från olika delar av landet och olika delar av världen. Dörrar öppnas och möjligheter kommer som ett brev på posten. Om du själv vill.

Vad eleverna har för nytta av lärare som twittrar

Eleverna kommer på flera sätt att ha nytta av att du som lärare twittrar.

I samspelet med andra lärare med andra erfarenheter ökar du ditt kunnande som pedagog. Det kommer dina elever till del.

Du kan också visa eleverna nya vägar att nå fram i vårt demokratiska samhälle idag. De kan till exempel få hjälp med hur de i valtider kan ta kontakt med politiska partier genom andra vägar än de traditionella. En fråga som ställs på Twitter kan ibland besvaras snabbare än en fråga i ett e-postmeddelande, eftersom något som är publikt kan anses som viktigt att ta itu med, så att man som parti visar sig från sin bästa sida.

En annan sak är att när något intressant sker i världen, kan nyhetsrapporteringarna komma ut snabbare på Twitter än på andra ställen. Att lära sig att sovra bland dessa uppdateringar är något som lärarna måste hjälpa eleverna med. Ett uttalande kan behöva följas upp för att se hur hög sanningshalten är – en viktig kompetens i vårt digitala samhälle idag.

Det finns många fler användningsområden för hur sociala medier kan användas i skolan. På Twitter kan du få fler tips.

En sak som är viktig att komma ihåg är att Twitter i sig inte är allena saliggörande. Det kommer med all sannolikhet att komma nya tjänster med annat innehåll inom kort. Det viktigaste är att du vågar ge dig i kast med det som kallas sociala medier och pröva vad det kan ge dig och dina elever. Vägen till att sedan pröva något annat blir inte så krånglig när du väl har vant dig vid sättet att samarbeta på Internet.

Christina Löfving