Kategoriarkiv: Sociala medier

Find the Future i ditt eget liv

Den 20 maj förvandlades New York Public Library för en natt till en plats för ett Alternate Reality Game (ARG), vilket jag skrev om i förra inlägget.

Nu kan den som vill få vara med i New York Public Librarys ARG. När som helst!
Man registrerar sig, laddar ner appen eller går in på sin dator och kör därifrån. Sedan gäller det att ta sig igenom olika quest. Där finns alltid en uppgift som ska utveckla något hos användaren. Jag hamnade till exempel i denna utmaning:

1. MAKE A DECLARATION: Create your own declaration of — anything! A declaration or manifesto is the first step toward future change. What do you want to passionately declare? And who can you get to sign your declaration? Try to get 56 people to add their own ”John Hancock” — or signature. (That’s the same number of people who signed Thomas Jefferson’s declaration.) Once you’ve reached 56 signatures, read your declaration aloud in a public place. (Add a photo to show us your signatures.)

Nu måste jag tänka till. En deklaration. Ett manifest. För att förändra. Tänk om man skulle.. Ja, absolut!
Sedan måste jag komma på hur jag ska få 56 personer att skriva på mitt manifest. Vilka vägar ska jag ta för att göra det? Och sedan ska jag läsa upp det på allmän plats! En verklig utmaning.

Mer ARG i livet! Mer ARG i skolan. Där pågår ju en del av livet.

Vill du skriva på min Declaration of developing kid’s self-esteem? Behöver ha 56 signaturer precis som det fanns i Declaration of Independence. Tror att en tummen upp kan räknas. Hittas här. Fast då måste man vara inloggad.. Alltså får du också delta. Vi ses där!

Share

Cinchcast – podcast smidigt och lätt

Podcast. Det har varit svårt att få kläm på tycker jag. Men nu har jag fått tips via från Martin Lindeskog, även kallad @Lyceum på Twitter, om tjänsten Cinch. Och jag är såld. Varför? Det är så lätt!

Vänta, det tar en stund innan den laddar upp:

Man kan logga in via Facebook eller Twitter och sedan är det bara att tuta och köra. Record, save – that’s it. Vill man, kan man ladda upp en bild. Man kan välja att lägga ut en länk till podcasten eller bädda in den så som jag har gjort ovan. Det går också att twittra eller facebooka ut den. Går man in via länken kan den som lyssnar kommentera. Vad mer kan man önska? Jo, att det är smidigt att följa andra som podcastar. Klicka på Follow precis som i Twitter, så håller du koll på andra och deras idéer.

Och det är gratis.

Och den finns som app. Podcast on the run alltså.

Jag är såld.

Share

Samarbetaonline – ny tjänst av Ugglemamma

Åsa Kronkvist, also known as Ugglemamma, har gjort det igen. Förklarat så man förstår:

Det fanns en tid, för inte alls så länge sedan, då Internet främst sågs som en arena för att söka information. För dem som var någorlunda slängda i teknik var det dessutom möjligt att publicera information. Så är det inte längre. Med sociala mediers framväxt har vi gått från ett informationssamhälle till ett interaktionssamhälle. Eller för att vara noga, så står vi kanske med en fot i varje del. Det är ett bra och stabilt sätt att stå på. Med fötterna brett isär är det lättare att stå stadigt.

Hon har skapat sajten samarbetaonline där hon visar hur man gör för att just samarbeta via nätet. Och hon förklarar som sagt så man vill gråta av glädje. Med hjälp av kantareller fattar jag plötsligt det där om att man inte bara kan stanna vid problem. Säga att det inte går. Att man inte har tid. Det gäller här och nu.

Läs så förstår du vad jag menar. Och sprid denna fantastiska tjänst. Please. Våra unga behöver den nu. Vi behöver den nu. Inte sen.

Kantareller från i fjol. Nu uppätna och borta.

Share

Skolverkets nya generaldirektör kommunicerar i Twitter

Skolverkets nya generaldirektör Anna Ekström twittrar. Och hon gör det med den äran. Inte för att rapa upp meddelanden utan för att kommunicera. Läs, så förstår du vad jag menar:

Och hennes mamma twittrar. Det ni!

Nyligen kom en undersökning som visade att det är ganska få svenskar som twittrar. Kan det då vara något att ha? Ja, säger Hampus Brynolf på Intellecta Corporate, trots att han visar i en egen undersökning att det egentligen är ännu färre svenskar som twittrar, endast 11 000 personer har skrivit minst en tweet varje dag de senaste 30 dagarna.

Med tanke på hur få som twittrar i Sverige så har kanalen stort genomslag och räckvidd, enligt Hampus Brynolf. Inlägg skrivs av få personer men läses av många och visas upp på bloggar och nyhetssajter.

– Vi ska kalla en spade för en spade. Och är det 10 000 som är aktiva ska vi säga det. En intressant sak som ligger i linje med de här resultaten är att ju färre det är på Twitter, desto större är den relativa “impacten” för varje twittrare. Om man tänker på mediegenomslaget så är det relativt lätt att bygga sig en plattform. Twitter är extremt relevant.

De som twittrar fyller twitter med innehåll. Sådant som snappas upp av media. Ibland handlar det om migrän, ibland om jordbävningar och ibland om länkar till längre blogginlägg. Folk kommunicerar öppet och den som vill kan falla in i samtalet.

Jag som tillhör de där 11 000 som twittrar varje dag, ser hur något har hänt bara den senaste tiden. Många lärare hittar in. Det kommer nya varje dag. Som pedagog ser jag vikten av det; att man börjar lyssna på andra utanför den vanliga sfären, att man märker att man kan prata med folk utan att bjuda hem dem på värsta fina middagen och att man kan dela med sig. Trösklar för att hitta nya sätt att se på saker sänks. Kanske, kanske kan vi i och med vår twittrande IT-minister och vår nya generaldirektör på Skolverket komma bort ifrån mantrat: ”Jag har inte tid med sånt där.” För vem tror att dessa båda har tid? De gör det ändå. Och de verkar tycka om det. De kommunicerar med vanliga Svenssons. Jag kan se framför mig hur de twittrar på väg till ett möte, medan de lyssnar på en dragning om något eller medan de sitter i taxin. De stänger med all säkerhet inte in sig i ett rum, slår på datorn och tänker: ”Hmm, vad ska jag skriva för klokt. Låt mig tänka några minuter..” De gör. Precis som de andas.

Det är liksom det.

Någon berättade att folk vid en lärarkonferens störde sig på oreflekterat twittrande. Jag tycker det säger något. Dels att man stör sig på att folk uttrycker sig på annat sätt än man själv väljer att göra, dels att man tror att allt som uttrycks måste vara djupa reflekterade tankar. Jag vill inte stå i kön till kaffeautomaten och diskutera utlandsskulden eller BNP i tid och otid. Jag vill kunna få säga att ”Jaha, så har mamma börjat twittra också”, hur oreflekterat det än må vara. Det är mänskligt. Precis som innehållet i Twitter får lov att vara.

Tack Anna Ekström för att du är mänsklig! Jag önskar dig all lycka till som generaldirektör. Vi lever i en högkommunikativ tid där våra elever behöver lära sig vägar för att påverka och delta i olika kommunikationskanaler. Att du deltar banar väg för fler.

Share

Jan Björklund pratade med upprörda lärare på Twitter

Björklund tog sig in på Twitter idag. Under #merkateder pratade han med de lärare, som han rört upp känslorna hos, efter sin debattartikel om att allt fixar sig om läraren bara kan leta upp sin kateder igen. Han pratade med mig. Det ska han ha cred för. Att han använde den kanal som den senaste tiden fått ett stort antal lärare att engagera sig, är en sak i sig. Utbildningsministern pratar med folk med de medel som finns och Twitter är ett sådant medel.

Så här bidrog några andra till samtalet. Märk att Jan Björklund vinkar längst ner.

På Twitter pratar man bara om att man dricker kaffe.

Nej, det gör man inte. Där pratar man om världsproblem som tsunami och kärnkraftshaveri. Och där pratar man om kaffedrickande. Och skolfrågor. Det är som i vanliga livet, man är sällan ensidig och enkelspårig i en diskussion; man talar om väder och vind och annat som verkar mer viktigt. Det sker ofta i en salig röra och det är det som kan göra ett samtal intressant.
Twitter har visat sig vara ett sätt att komma i kontakt med de folkvalda på ett helt annat sätt än förr. Jag har den senaste veckan pratat med både IT-ministern Anna-Karin Hatt och, som idag, utbildningsminister Jan Björklund. Att jag kan använda denna kanal ger mig ett försprång, som jag inte är säker på att jag vill ha. Vem säger att mina åsikter är mest lämpade att föra fram? Jag vill att elever idag ska få lära sig vägar för demokratiska samtal i den Kommunikationsålder vi lever i. De ska också kunna få föra fram sina åsikter där någon lyssnar på dem. Det är det minsta jag ber om att vi ska tänka på när vi funderar hur vi ska omsätta de förmågor, som finns beskrivna i styrdokumenten i praktiken.

Läs mer och lyssna om uppmärksamheten kring Björklunds utspel här. Han förklarar sig:

– Om någon tror att jag vill gå tillbaka till 40-talets skola, så vill jag inte det. Men läraren behöver återta mer av ledarskapet i många klassrum. Om ett antal personer håller med mig, men retar sig på ordet, så bortse då från ordet. Fundera nu på innebörden. Skolverkets och Skolinspektionens rapporter är väldigt tydliga med att allt detta ensamarbete inte är bra, säger utbildningsminister Jan Björklund

Bra, Jan. Läraren behöver vara ledare och han/ hon behöver vara en aktiv sådan, som ger eleverna kontinuerlig feedback och hjälper dem vidare. Ensamhetsarbete utan en närvarande lärare är inte bra. Men, fundera på orden, Jan. De är viktiga. Menade du något annat än att läraren ska undervisa helklass från katedern, så säg det. Menar du att elever ska få ta ett personligt ansvar med en lärare som stöttar, så säg det. Vi lyssnar.

För fler länkar, gå till Johan Groths hemsida. Det var han som startade hashtagen #merkateder.

Share

Vår IT-minister hälsade på via sociala medier

IT-minister Anna-Karin Hatt hälsade till pedagogerna i min kommun idag. Det är lite wow över det. Nej, det är mycket wow över det!

Vi hade IT-mässa i eftermiddags där främst pedagoger visade och berättade om sitt arbete i klasserna. Och så kom Hans Renman och inledningstalade om en relevant skola av idag och imorgon. Han gjorde det bra, som alltid. Intressant att få höra om läget i Asien och utvecklingen i världen i stort. Folk i andra länder börjar titta på Utbildnings-Sverige och vill lära av oss. Vi har anledning att sträcka på oss och vilja utvecklas ännu mer.

Men. Han hade mage att klanka ner på namnet IT-mässa! Det gjorde han helt rätt i. Utbildningsmässa borde det ha hetat. Säger Utbildningsmamman, förlåt IT-mamman. Vi sysslar med utbildning där IT är en del som genomsyrar verksamheten, och inte är en grej i sig. Därför hade det varit coolt om utbildningsministern hade hälsat, men IT-ministern funkar bra, hon också.

Att det blir så mycket wow över det, beror på att det visar hur sociala medier ändrar vägarna för kommunikation. Igår upptäckte jag att hon, @annakarin_hatt , hade börjat följa mig på Twitter. Jag följde tillbaka och skrev en tweet till henne om att det vore roligt om hon kikade in i vår Twitterkanal #itmassan2011 eller vår Twinglykanal live.twingly.com/itmassan2011 och hälsade till pedagogerna nästa dag. Tänkte att hon kunde få se vad vi sysslar med för intressant. Och så gjorde hon det! Hon hälsade så här:

Om vi inte haft Twitter, då hade jag inte pratat med henne så lätt. Jag hade inte skickat ett mejl för att be om samma sak. Nu kan jag småprata med en minister.

Det är fullt möjligt. Det är wow.

Strunt samma om det inte är djupa samtal. Jag är inte rätt man att värdera djupheten i det. Kanske fick vår IT-minister inblick i något för henne okänt, något som hon blev nyfiken på. Kanske kände sig någon av våra pedagoger stärkt och stöttad i sitt arbete. Det räcker för mig.

Jag lämnar mässan stärkt. De pedagoger jag lyssnade på talade om vikten av engagemang hos eleverna. De visade hur eleverna kan utvecklas kreativt (Ni hittar webbsidor som de refererade till via samma länkar och hashtag på Twitter som jag skrev ovan). De talade om vikten av att inte stänga av kommentarsmöjligheter till elevernas arbeten som de lägger ut på nätet. Eleverna växer av feedback och av att veta att det de gör har betydelse för någon annan.

Precis som vi pedagoger. När sa du något uppmuntrande till din kollega senast? När gjorde jag det?

Share