Kategoriarkiv: Spel

Lärarhandledning i programmering på gång

Scratch_1Under läsåret har jag haft chansen att följa och delta i klassens arbete med programmering. Jag har även fått vara med och introducera andra 8- och 9-åringar i just programmering. Vilken ära!

Eftersom jag samtidigt studerar aktionsforskning vid Göteborgs universitet har jag inte kunnat låta bli att analysera och vidareutveckla vårt arbete under tidens gång. En yrkesskada, om man så vill. Utifrån våra erfarenheter skriver jag nu en lärarhandledning i programmering för årskurs 1-6 på uppdrag av Stiftelsen för Internetinfrastruktur, .SE/ Webbstjärnan. En lärarhandledning som kommer att vara gratis att ladda ner. (Det går att få en påminnelse när den är klar.)

Jag tänkte berätta lite om den för den som är nyfiken, så varsågod och läs vidare om du vill. Handledningen kommer att vara koncentrerad till programmeringsverktyget Scratch. Varför då? Är det inte ett väldigt begränsande verktyg? Jag har hört det sägas. Det trodde jag också tills jag började använda det på riktigt. Att handledningen koncentrerar sig på ett verktyg är helt enkelt för att det ska vara överblickbart. Man behöver börja någonstans. Ett annat skäl är att det är gratis. Det underlättar för skolor som vill prova på, utan att behöva köpa in dyra kit som kanske bara den superteknikfrälste på skolan vågar sätta tänderna i. Jag tror vi måste hjälpa alla lärare, åtminstone dem som undervisar så gott som alla ämnen för yngre åldrar, att hitta vägar in i programmering. En fundering är att häftiga blinkande programmeringsprylar kanske inte är enda vägen, även om vi kan få en fantastisk kick av dem. Om vi gör programmering för exklusivt och koncentrerar det till några få temadagar är jag rädd att det inte inlemmas som den naturliga del det kan vara i undervisningen. Sedan kan bananer och coola kit få vara med också, jag vill inte diskriminera någon. Men ni kanske förstår min poäng? Enkelheten och tillgängligheten, jag värnar den.

Det jag har sett i vårt arbete är att eleverna utvecklar sin förmåga att lösa problem när de arbetar i Scratch. De studerar händelseblock, funderar på vad kommandot kan ge för effekt, ändrar, löser problem och omformulerar. De skapar musik, funderar på om takten är rätt, om de ska lägga in pauser och hur låten ska fortsätta. De sjunger, de nynnar.

IMG_7926

De skapar med ritverktyget, de programmerar så att olika nyanser ska framträda, så att bilderna ska få liv. De skapar berättelser till sina verk som de publicerar på bloggen tillsammans med det som de har programmerat. De animerar egna berättelser. De upptäcker x- och y-axeln och förstår hur matematiken hänger ihop. De löser tekniska problem.  De skapar spel som andra får tillgång till. De lär sig att det är okej att dela med sig, att remixa andras arbeten i den delakultur som omger oss. De jobbar för att uppnå kunskapskraven och jag ser att de växer. I nästa (tror jag) Lärarnas Tidning finns ett reportage från vår klass och då får ni veta mer.

Till sommaren kan du få ta del av handledningen. Innan dess håller jag några kurser (kostar noll) för lärare i Göteborg, Kungälv och Stenungsund. Webbstjärnan håller kurser i Stockholm. Du är välkommen om du vill! För även om det börjar komma fler och fler viktiga programmeringsinitiativ för eleverna på deras fritid, har skolan ett uppdrag att hjälpa eleverna vidare i deras lärande. Oavsett hur elevernas ekonomi ser ut eller deras chans att delta i fritidsaktiviteter. Vi har också ett viktigt uppdrag ur ett genusperspektiv och ur ett demokratiskt perspektiv. Att förstå och kunna använda. Jag hoppas du vill vara med på en egen läranderesa likväl som på dina elevers fantastiska läranderesa! Min pågår för fullt.

Share

Programmering på lågstadiet

beebotJag hade inte kunnat föreställa mig att det skulle engarera så.  Men nu hände det.

För mig är det inte så exotiskt att låta eleverna programmera redan på lågstadiet. I England finns det på schemat och i Finland kommer man igång 2016.  I Estland har man varit igång en tid. Här och där sker det i klassrummen även i Sverige. I vår mattebok (Ja, vi har en) finns programmeringstänket med i form av en sköldpadda som ska instrueras med pilar att ta sig vidare i ett rutsystem. Likande appar finns till pekplattan. Eleverna lär sig tänka logiskt och lösa problem, matematik alltså.  Och i ämnet teknik ska eleverna utveckla följande:

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. (Lgr11, s.269)

Jag hade beställt ett bi, en Bee Bot, till skolan. Den kom i torsdags. Jag startade den, körde några vändor på bordet i personalrummet och tänkte att eleverna skulle få prova nästa dag. Eleverna och jag testade först gemensamt, sedan fick de arbeta i par om två. Jag tänkte att risken fanns att biet skulle upplevas som barnsligt och att det inte skulle ske så mycket lärande ändå. Min farhåga. Det blev inte så. Hej, vad de gick igång! De skrev koder, testade och fick testa igen. De flesta upptäckte hur viktigt det är att vara exakt när man skriver kod. Det blev felsökningar åt höger och vänster och diskussioner om vad som skulle förbättras. Vi utvecklade uppgiften till att låta andra testa den kod man skrivit. Skulle de hamna med biet där det var tänkt? Hemlighetsmakeri och så exakta koder som möjligt.  Om bilden nedan kunde tala så skulle ni få höra de intressanta diskussioner som uppstod!

beebot_samarbete

Vill du läsa upplägget, som jag skrev ner i efterhand, kan du göra det här.

Att få reda på hur något fungerar och att själv testa i praktiken – det är något jag vill låta mina elever vara med om. I ettan fick de göra enkla spel i Sploder, för att förstå att spel görs av någon. De fick skriva manualer till sina  spel för att lära sig göra beskrivningar.  På samma sätt fick de intervjua författare, illustratörer, en filmproducent och en skådespelare innan de själva skulle skriva berättelser, göra film och agera. Vi intervjuade spelutvecklare och vi gjorde spel. Nu har vi gått vidare till att i olika grad använda Scratch. Några har nosat på det, några fördjupar sig i det. Vi tittar på koden till spel som andra har gjort, vi kopierar och förfinar den efter våra behov och vi lär oss att bygga upp något från grunden. Häromdagen var det en som ville visa klassen hur hen hade lärt sig programmera Björnen sover i Scratch.  En presentation med bildstöd. Matematik, teknik, svenska och musik. (Här kan ni förresten se Scratch-katten i min trädgård och få några bra länkar.)

Måste jag som lärare kunna något av det här? Ja, jag är elevernas lärare. Men jag kan också lära en hel del samtidigt som eleverna. Jag tror inte jag behöver gå en universitetskurs i programmering för att klara det på den här nivån. Det där med Björnen sover var jag i och för sig inte beredd på. Och jag kan inte föreställa mig allt, det kommer hända ändå. Det jag inte kan göra är att säga Sånt där kan inte jag lära mig. Det är inte att vara en förebild som en livslångt lärande varelse. Så jag hamnar i Lärande gropen, jag sliter mitt hår och jag visar eleverna mitt intresse för att lära. Det är inte exotiskt, men nödvändigt.

Nästa vecka ska vi programmera varandra på engelsklektionen: turn right, turn left. Ja, det borde funka.

Ni som vill komma igång på ett enkelt sätt samtidigt som ni känner samhörighet med tusentals andra kodande barn, anmäl er till programmeringstimmen som sker över hela världen vecka 50. Inga förkunskaper krävs för att vara med. Hittas på code.org.

Share

Länklista

I min bok Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen finns en del länkar.
De är bara en liten del i det stora hela, men jag lovar i boken att jag ska försöka hålla dem uppdaterade här på bloggen. Nu har det gått en tid sedan boken skrevs och en del länkar har slocknat, andra har bytts ut. Därför finns en någorlunda uppdaterad lista under fliken Boken. Varsågoda!

Share

Föremål från Minecraft som dimper ner på skolgården?

Nu kan du ta in föremål från Minecraft i din omgivning. Varför inte placera Eiffeltornet på skolgården? Se hur det skulle se ut och berätta sedan för andra om hur ni chockade världen genom att montera ner det och bygga upp det på skolan en mörk natt. Det handlar om Augmented reality, eller förstärkt verklighet, som det kan översättas med.

Med appen Minecraft Reality är det möjligt. Jag testade och försökte få ett Minecraftflygplan att flyga över området där vi bor. Det funkade dåligt, men jag tror det berodde på att dimman låg tät över Hakefjorden. I instruktionerna står att det måste finnas många detaljer i bilden för att appen ska kunna känna av bakgrunden. Till slut lät jag istället en Minecraftbil köra rakt över dotterns teckning. Det funkade bra.

Man placerar föremålet mot bakgrundsbilden genom att zooma, vända och vrida tills man är nöjd med proportionerna. Sedan kan man ta bilder ur olika vinklar.

Jag hade kunnat dela med mig av bilderna på Facebook eller Twitter om jag hade velat. Tanken är annars att man ska kunna ta del av andras bilder genom att använda appen på olika platser i världen. Bilder som är tagna i närheten av där man befinner sig visas i appen och man kan se dem så som någon annan har valt att framställa platsen.

Men skolan då? Vad har appen där att göra? Många unga (och äldre) älskar Minecraft. Ge dem chansen att visa och berätta om vad spelet betyder för dem. Gör det för att hjälpa dem att hitta en ingång till skriftspråket. Eller en vidareutveckling av det. Gör det för att ta deras kunskaper på allvar. Gör det utifrån läroplanen Lgr11:s syften i:

Bild

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.
I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Engelska

I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen.

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. (…) Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

När jag först läste texten, som handlade om appen som precis har lanserats på Minecon i Paris, fattade jag det som att man skulle kunna använda sina egna Minecraftbyggen i appen. Men jag hittade det inte.. Nä, det går inte i appen, dock går det att ladda upp bilder på Minecraft Realitys webbplats. Tack Johan Sölve som visste på råd! Men. Jag lyckades inte. Antingen beror det på mig eller på webbplatsen. De flaggar för att funktionen är så ny så att det kan bli vissa problem. Men om och när det fungerar perfekt tror jag att appen kan lyfta och hjälpa många som fascineras av Minecraft. Främst ser jag hur det kan hjälpa kreativa och språkliga uttryck, men det finns säkert fler saker som kan utvecklas.

(Tack Martin Palacios som tipsade på facebook! Viktigt att credda den som creddas bör.)

Share

Ettor som programmerar spel

Det finns olika sätt att göra dataspel. Man kan programmera med invecklad kod eller så kan man dra och släppa olika kommandon i en editor. Programmet Scratch brukar nämnas för det sistnämnda alternativet.

Men nu var det så att mina ettor ville göra spel, eftersom de gör en webbplats för andra barn, och de resonerade som så att barn brukar vilja hitta spel på webbplatser. Scratch kändes inte riktigt rätt i det läget. De kommandon man brukar kunna få till där handlar mer om att få en figur att röra sig. Att fixa ett helt spel tar ganska lång tid om man är sju år. Rätta mig gärna, jag vet att det går att göra hela spel, men som sagt, det kändes inte som om Scratch var grejen för oss nu.

Jag hittade istället en webbtjänst, Sploder, där man med dra- och släppfunktion kan skapa egna banor. Det går också att rita egna figurer. Spelen blir i flash, så vi skippade våra två iPads och tog våra datorer till hjälp istället.

Eleverna fick arbeta två och två, bestämma innehåll och hur många levels, nivåer, de ville skapa i sitt spel.

När de var klara fick de göra spelbeskrivningar. I Centrala innehållet i svenska för årskurs 1-3, Lgr11, står att man ska arbeta med:

• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

Spelinstruktioner alltså.

Vi la ut allt på vår webbplats så att andra kunde använda våra spel. Det trillade snart in några uppmuntrande kommentarer från föräldrar och syskon. Roligt! När faddrarna kom på besök i klassen fick även de prova på att spela. Stolthet och lycka!

Innan jag lät eleverna börja hade jag själv testat Sploder lite. För att se vad det var, men inte för att kunna allt. Det jag märkte var att man kan välja att använda stora automatvapen i spelen. Vi pratade om det i klassen och kom överens om att inte ta just dem. Om våra spel riktar sig till andra barn, är det bra att tänka på innehållet. Men vissa svärd behövdes för att ta kål på fladdermöss och monster.. Några skrev i sina spelbeskrivningar att man bör tänka på att inte slåss. I verkligheten alltså. Det kan verka oviktigt, men jag tycker det är viktigt att prata om innehållet i olika spel. Inte bara stanna vid att varna, utan istället resonera kring det.

Uppdaterat: Jag ljög visst om hur jag registrerade konton. Inte meningen, men jag testade olika saker och så blev det som det blev. Beskrivningen som kommer nedan och som jag skrev först funkar i vissa webbtjänster. I Sploder fick jag dock ta bort plustecknet och så blev det som om det vore helt nya mejladresser. Inte helt ok, men eftersom man inte behövde klicka på någon länk i något bekräftelsemejl, så fungerade det. I andra webbtjänster, till exempel i WordPress, kan man göra så här:
Man måste nästan alltid skapa inloggningskonton utifrån epostadresser för att kunna logga in. Eleverna är för unga för att själva ingå avtal. Eftersom en ny epostadress behövs för varje nytt konto kan man göra så här:

  • Jag använder den gmail-adress som jag står för, men som är klassens egen.
  • För varje ny epostadress jag behöver använda för varje nytt konto, tar jag klassens gmail och lägger till +01, +02, +03 innan snabel-a (klassensmejl+01@gmail.com o.s.v.). Då känner tjänsten av att det är en ny epostadress och ett nytt konto kan skapas, men alla eventuella bekräftelsemejl går till klassens enda gmail, oavsett vilken siffra jag har lagt till.  Jag vet inte om jag kan förklara bättre än så. Hur som helst så gör det att ingen elev blir ansvarig, utan ansvaret tar jag på mig.

De elever som ville skapa spel hemma fick be sina föräldrar skapa konton.

Sploder är kanske inte nytt och det finns säkert sådant som är bättre, men det fungerade bra för våra behov just där och då.

Uppdaterat igen: Eleverna har gjort en egen instruktionsfilm till hur Sploder fungerar. Se den här.

 

 

Share

Programmera i skolan – en ingång

Via en kommentar hittade jag en intressant blogg om programmering i skolan. Simon Rybrand är lärare på gymnasiet, men skriver att han tror att det han tipsar om också kan användas på högstadiet. Jag tänker att det finns så många som vill lära just sådant som Simon skriver om. Här kan det finnas en ingång. Kika in! 

Share