Taggarkiv: IKT

IKT eller IT – en het potatis

Anders Lotsson på Computer Sweden tar upp en het potatis. Ska vi skrota IKT-bergeppet och använda förkortningen IT som de flesta gör? Nuförtiden är det nästan omöjligt att jobba med en dator utan att kommunicera. Han skriver:

”En dator utan nätverk och internet är lika användbar som en bil som står inlåst i garaget.”

Lotsson konstaterar också att det nästan bara är i skolvärlden och i delar av EU-byråkratin som IKT används som uttryck. På engelska heter det ICT, men i svenska samhället och på de flesta företag är IT ett känt och använt begrepp.

Egentligen kan man tycka att tjafset inte spelar någon roll. Men jag tycker att det gör det. Föräldrar som ska känna sig delaktiga i skolan möts av en värld av begrepp som de förväntas kunna utan att någon förklarar dem för dem. IUP, APT, SET, IKT – listan kan göras lång.
Har man ett annat modersmål blir det inte lättare. Då ska man verkligen inte behöva tampas med alla dessa förkortningar skolan så ofta svänger sig med.

Jag vet att när jag gick min lärarutbildning för dölängesen, pratade man om att skolan skulle behöva ett fackspråk för att få pondus. Ungefär som läkarna hade sina ord. Eller tandläkarna med sina ”ett composit”, eller vad de nu säger när de gräver i ens mun.
Som om det var i orden skolans innehåll och framgång låg, inte i själva görandet.

I och med att skolan svänger sig med begrepp som samhället sällan använder, distansierar vi oss från omvärlden. Skapar ett vi och dom. Jag vill att skolan ska vara ett del av samhället och att vi ska fylla begreppen med allt det goda som utveckling för med sig. Det händer inte av sig själv bara för att vi petar in ett K i en förkortning. Ett litet K betyder inte så mycket. Men skapar det ett vi och dem, betyder det allt.

Share

Spännande rapport från Skolverket om IT i skolan

Skolverket har på regeringens uppdrag tagit reda på hur det ser ut när det gäller IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning. Utifrån detta har de nu kommit med förslag på vilka insatser som bör göras inom området. För det behöver göras en hel del. Skolverket bedömer nämligen att informationsteknikens möjligheter bör utnyttjas mer effektivt.

Aha. Är det inte upp till varje lärare att göra som den vill? Nej. Vi har våra styrdokument att följa. När Lpo 94 skrevs kunde man i och för sig inte ana vilken teknikutveckling som var att vänta och därför måste styrdokumenten nu revideras så att IT blir en naturlig del i alla ämnen. Skolverket menar att man måste formulera en nationell strategi för kompetensutveckling av skolans personal inom IT-området, annars säkras inte elevernas utbildning när det gäller digital kompetens.

Man har nämligen sett att IT-användningen på skolorna ser väldigt olika ut. Skolledarnas roll har stor betydelse för hur det fungerar och tyvärr har inte alltid skolledaren den kunskap som behövs för att leda det pedagogsika arbetet på en skola när det handlar om IT. En massiv utbildningsinsats behövs och man måste inse behovet av fortbildning. En vidareutveckling av PIM (Praktisk IT och Mediekompetens) är en av de tänkta fortbildningsmöjligheterna.

Ett utdrag ur Skolverkets rapport:

Sverige har undertecknat Europaparlamentets och Europeiska rådets rekommendationer om åtta nyckelkompetenser i december 2006. En av dessa nyckelkompetenser är digital kompetens, vilket innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, det vill säga användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.
Enligt EU behöver varje medborgare ha kunskap om hur tekniken fungerar och om vilken roll den spelar i vardagsliv och samhälle. Var och en måste även kunna hantera hård- och mjukvara, se IT:s möjligheter och risker samt känna till lagar och regler. Därmed kan varje medborgare söka, sammanställa, bearbeta och förstå information, med fokus på kritiskt tänkande, kreativitet och innovation.

Vi kan alltså inte strunta i att ge våra elever utbildning i digital kompetens. Det är faktiskt inte upp till oss lärare att avgöra om vi vill det eller inte.

Vi lever i ett digitaliserat samhälle och skolan är en del av samhället. Ändå ser siffrorna ut som följande:

Svenska grundskoleelever använder Internet 14 timmar per vecka. Av dessa sker en timme IT-användning i skolan. I gymnasiet ökar användningen av IT i skolan till 5 timmar per vecka. Dock står det klart att ungdomars IT-användning i hög grad är en aktivitet som pågår utanför skolan.

Forskning visar att genomtänkt användning av IT i klassrummet bidrar till förbättrade studieresultat hos eleverna. Och för att den ska vara genomtänkt, måste lärarna ha ett visst kunnande. I OECD-rapporten ”The new millenium learners” påvisas flera positiva resultat när det gäller elevers lärande i samband med hög IT-användning i hemmet. IT-användmingen i skolan är så liten, så den är svår att studera. Beklagligt. Rapporten säger nämligen vidare att:

En ny digital klyfta, mellan de som kan och de som inte kan nyttja modern teknik, pekas av OECD ut som ett allvarligt hot mot utbildningssystemen och samhällsutveckling. Enligt OECD kan och bör denna klyfta minskas och därmed förbättra möjligheten för fler unga att få en utbildning anpassad till framtidens behov. Dessa ställningstaganden bör diskuteras också i Sverige då de kan kopplas till kraven på likvärdighet i utbildning, och strävan att minska betydelsen av socioekonomisk bakgrund i skolan.

Just därför är det inte upp till varje lärare att tillåta eller hindra elever att bli digitalt kompetenta. Skolverkets analys av läget och förslag på åtgärder, som du kan läsa mer om här, är därför välkommen. Det är hög tid att skolan blir en integrerad del av den värld vi lever i.

Share