Jag vill berätta något.
En kille spelar onlinespel. Han åker på träningar, träffar kompisar och gör många saker som hans föräldrar tycker är fint. Men så spelar han det där spelet på datorn. Ibland får han begränsningar, ibland är han inne i ett flow och får spela längre pass. Hans föräldrar börjar ana att han får ut en hel del av spelet. De börjar prata med honom om det. Helt enkelt fråga och visa sig intresserade. Inte bara intresserat prata om senaste fotbollsmatchen utan även om annat.
Jag har fått förmånen att prata med honom och han berättar för mig. När han märker att jag verkligen vill veta, lära mig, då berättar han mer och mer.
Han visar mig en text han skrivit till en tävling som varit i spelet. Skumma gärna igenom:
”Sire, your evil brother Zamorak has an advantage over us,
you must do something! Or we can’t win this war”, Zilyana said.
”I know, Zyliana. I’ve feared this for a long time now. But I’ve got a plan that can save Gielinor from the Lord of Chaos”, Saradomin answered.
He and commander Zilyana was sitting in a tent in the camp near Avarrocka.
”And what would that be?” the commander asked.
”If you take your army out to war, I’ll stay here and build a temple by the river Salve and a bridge over the river. Then, I’ll bless the river. Only people with a good heart could cross it.”
”That seems to be a good idea. I’ll go distract the evil forces for you.”
”Good.”
A day later Zilyana showed up at the semi-finished temple.
”Sire, we’re just a few survivors. We couldn’t make it. I’m so sorry”, she said to Saradomin.
”I can get the time that’s needed. Just makes sure the temple gets finished for me, ok?” Saradomin said.
”I’ll try my best”, Zyliana answered.
”Phileas! Come over here!” Saradomin called to a young priest. ”I’ll not be around when the temple is finnished. You’ll need to bless the river”, Saradomin said when Phileas was close enough. Phileas nodded. ”I’ll be off”, Saradomin said to Zilyana. Zilyana nodded too.
Saradomin rode his unicorn. From a distance he heard the screams of the last survivors. They were tortured. Saradomin shivered. He didn’t like this but he had no choice. He began to trot slowly towards Zamorak’s camp.
Han har skrivit det själv med hjälp av tyda.se och ett chatsamtal som han startade när han kom hem från skolan och pappan var på jobbet. Pappan uppskattade att få ge respons på det här sättet och tog en skärmdump på det hela. Som ett minne.
Killen går i fjärde klass.
Om du tittar på ord och grammatik, skulle du ha gissat det?
Barn med sådant här kunnande går i våra skolor.
Har vi koll på vad de kan?
Vad har det med vår undervisning att göra?
Är det ett problem eller en möjlighet?
Killen visade mig även ett papper på uträkningar han brukar göra när han spelar. Han vill veta hur lång tid olika saker kommer att ta, hur mycket han ska jobba i spelet för att kunna tjäna in poäng för att kunna köpa olika saker, hur han ska veta hur mycket han tjäna o.s.v.
Förutom detta, chattar han med online-kompisar, arrangerar kalas och saker som de gör ihop. I spelet. En gång hade han fått gå fram till en som försökte fråga en grej på svenska när den andre bara kunde engelska och översätta åt dem. ”Äh, de behövde hjälp och jag var ju där.”
På YouTube hittar man otaliga instruktionsfilmer om olika genvägar och tips kring spel. Barn och ungdomar lägger ut detta för att de vill berätta något och för att de vill ha tittare till sina klipp.
Kan vi fånga den drivkraften i skolan?
Få barnen att berätta i text, bild och olika multimediala sammanhang?
Kan de få jobba på sin nivå?
Kan vi öppna upp och ta bort taket för lärandet?
Det är spännande att börja prata med dem, att fråga, att vara intresserad. Därav mitt förra inlägg.
Killen har gett mig tillstånd att använda hans texter. Länka gärna hit, men ta inte utan att fråga. Kanske hittar du någon i din närhet som kan ge dig liknande saker.
Bilden på huset: House without a roof av Leen van Yperen
Creative Commons: BY, NC, SA
