Dagens datorvanor försämrar läsförmågan

Det kan man läsa i rubriken till pressmeddelandet där studien ”Förändringar i läskompetens under 30 år: En internationell jämförelse (FIL-projektet)”, som genomförts av Monica Rosén vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universitet, presenteras.

Rosén visar att barns läsförståelse i 9-10-årsåldern har försämrats avsevärt de senaste åren i Sverige. Studien sträcker sig över drygt 30 år mellan 1970 och 2001 och omfattar elever i Sverige, USA, Italien och Ungern. Resultaten för eleverna i USA liknar dem hos oss. Det man kan se är att datoranvändningen på fritiden har ökat i dessa båda länder under samma tid. Det finns ett samband mellan ökad datoranvändning och minskad läsförståelse.

Jag hade gärna sett att studien fortsatt. 2001 är längesen och mycket har hänt sedan dess. I en annan studie ”Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders’ Oral Proficiency and Vocabulary” som gjordes av Pia Sundqvist vid Karlstad Universitet 2009, visar det sig att dataspel och internet på fritiden har stor positiv påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska. Sundqvist har låtit 80 elever i årskurs 9 delta i studien, där hon har studerat om den engelska de möter genom tv, böcker, tidningar, data, film, musik och Internet, har någon effekt på deras skolresultat när det gäller engelska. Det visar sig att att tiden de ägnar sig åt detta på fritiden är avgörande, men även vilken sorts aktivitet de använder sig av. Läsning, dataspel och Internet där ungdomarna tvingas lita på och använda sin språkliga förmåga ger mycket bättre resultat än om de bara tittar på film eller lyssnar på musik. Att producera är viktigare än att konsumera. Pojkar har här ett försprång med ett större ordförråd gentemot vad flickorna har, som inte sysslar med dataspel i lika stor utsträckning. Samtidigt konstaterar Sundqvist att om flickorna ägnade lika mycket tid på dataspel och Internet som pojkarna, så skulle flickornas språkfärdigheter antagligen vara vida överlägsna pojkarnas. Hon poängterar också att det inte finns någon koppling mellan elevernas förmåga att lära från fritidsengelskan och deras socioekonomiska bakgrund. Alla elever skulle tjäna på att lägga mer tid på sådana här aktiviteter. Sundqvist menar att lärare borde kunna anpassa undervisningen bättre om de vet hur eleverna påverkas av sina fritidsaktiviteter. Hon menar också att det kan vara intressant för föräldrar att veta vilka positiva effekter dataspelande kan ha.

Men så visar Roséns studie något annat. Datoranvändning på fritiden har negativ inverkan på läsförmågan på modersmålet. Det handlar inte om engelska som i Sundqvists studie, men det handlar om språk. Vad gäller?

När jag läser Roséns studie, som jag tycker är intressant, funderar jag. Det har hunnit gå tio år mellan det att de senaste uppgifterna samlades in 2001 och tills dess att rapporten kom ut. Vad har hänt under den tiden? Då, 2001, var det mest CD-ROM-spel som fanns på marknaden. Spel som inte gav samma delaktighet som onlinespel gör idag. Vad kan vi ha utvecklat för förmågor efter det att studien slutade, med tanke på att det har blivit så mycket lättare att vara delaktig, att producera istället för att konsumera – det som Sundqvist visar vara framgångsfaktorer i språkutveckling? Men Monica Roséns studie är ändå intressant. Vi behöver nämligen fundera över vad som påverkar. Frågan är vad vi gör med resultaten. Kanske är det så att vi i den tid vi lever behöver ha en annan sorts läsförståelse än den som undersökts. Kanske behöver vi kunna navigera oss mellan många olika sidor på Internet, läsa kortfattad information, se filmklipp och sätta samman det till förståelse. Vi behöver kunna kommentera och diskutera medan vi läser. Det är en annan typ av läsförståelse än den man behövde på 1970-talet när studien startade. Det är en annan typ av läsförståelse man behövde 2001. Vissa förmågor som vi behöver idag kanske är ytliga och inte djupa som de förmågor man kan behöva för att läsa Leo Tolstojs Krig och fred, med de behövs. Att tränga in i Krig och fred för att förstå och analysera är också viktigt, men inte den enda förmåga som ska utvecklas.

Jag vill lyfta blicken och titta med nyfikenhet och spänning på vad som sker i vår värld. Det finns förmågor vi alla kan utveckla. Därför är det extra viktigt att vi inte agerar impulsivt och slänger ut alla datorer som finns, när det kommer rapporter som pekar på att våra förmågor har ändrats. Istället behöver vi fundera på vad som är viktigt för oss idag. Och imorgon. Och vi behöver studera aktuella händelser. Rapporter om vad som sker här och nu i vårt delaktiga samhälle välkomnas.