En personlig present med driv

Jag öppnar ett personligt inslaget paket. Kortet, allt, vittnar om att det är ett speciellt paket. När jag tar fram innehållet och stryker med handen över boken vet jag att det är en mycket, mycket speciell present.

I förordet kan jag läsa:

Systerdottern är min och jag är mostern.

Får många år sedan fick jag den pysselbok hon skrev då. Med blyertsteckningar och blyertsord. Det var fint. Det var en mycket speciell present det också. Under åren har hon behållt sin kreativa ådra och gjort något av det. I och med boken jag fick idag kan jag lära mig hur jag ska göra mina egna knappörhängen, bullringar och annat. En bok bara till mig. Formgiven och genomtänkt. Med datorn gick det lätt att dra bilder till rätt plats, att skriva text som blev snygg och få allt så där som hon ville ha det.

Kanske kan en uppriktigt menad fråga leda till att den som får frågan bär den inom sig och gör något av den, om inte nu, så kanske sedan. Ställer vi uppriktigt menade frågor i skolan? Något som får eleven att fundera och vilja. Som sätter igång ett driv?

Jag letar ständigt efter de frågorna. I min hand håller jag ett av alla svar. Tack Matilda!

Share