Igår var jag med ett gäng webbskribenter och lyssnade på föreläsningar om hur man skriver på webben. Jätteintressant! Främst handlade det om hur man skriver på kommunala webbplatser, men tipsen gällde också i ett vidare begrepp.

Och jag förstod att jag gör en hel del fel! (Här på bloggen är det mesta fel ur ett webbperspektiv, men det stör mig inte.) Jag gör en hel del tankefel i det jag publicerar i jobbet. Underbar lärdom!
Man ska nämligen:

• Skala, skala, skala. Behöver man skriva: ”Med detta menas….”, så ska man förenkla det man först skrev.
• Strunta i lulllull och traggliga inledningar. Rakt på sak – det viktigaste först. Läsaren orkar sällan läsa klart.
• Strunta i långa krånglga ord. Duschkabininsbidragsansökningblankett är totalfel.
• Tänka på läsarens bästa. Ha moster Agda, grannen Abdul eller 12-årige Jonatan i tankarna när du skriver.
• Ta bort långa meningar med knepiga bisatser. Använd rak ordföljd.
• Använd inte ordet ”man” om det kan undvikas. Hellre ”vi, jag och du” (Tänk på att detta är kommunala webbplatser – jag blir glad över det medmänskliga som genomsyrar detta!)

Massor av fler tips finns i gratisboken Publik #2, 405 tips för bättre kommunikation som kan beställas här.

Så tänker jag vidare. Lär vi eleverna att analysera webbtexter och webbplatser? Borde vi göra det?
Ja, menar jag! 
Eleverna möter så mycket text och bild på nätet – hur kan vi använda det i skolan? Många av dem kommer med all sannorlikhet att publicera en hel del på nätet i sina kommande jobb. Är de förberedda inför det?
Vi sysslar mycket med att lära eleverna skriva berättelser i skolan. De ska krydda sitt språk med adjektiv och adverb och de ska gärna skriva liiite till. Ser man till webben, så är detta totalfel. Sorry, men Strindberg hade inte fått jobb som webbskribent. Nu menar jag inte att man ska sluta att öva sig i att skriva mustiga berättelser. Nej, det är klart eleverna ska göra sånt!
Men inte bara.
De behöver lära sig att skriva för olika sammanhang. På webben skriver man som sagt kort (Inte som jag gör nu) och länkar till en längre variant av texten. Man skriver faktarutor, man använder punktform och man använder bild och film, för att förklara och visa.

Nyligen fick vi som ingår i Skolverkets referensgrupp IT-pedagoger ett arbetsmaterial om hur man vill införa IT i kommande kursplaner. Jonas har lagt ut det på sin blogg, och i materialet kan ni läsa aktuell forskning och väldigt vettiga tankar. Jag tror man måste få med både analyserande och publicerande av webbtexter i kommande kursplan i svenska. Det kan inte vara upp till varje lärare att välja att ignorera eller att arbeta med sådana texter.
Har jag fel? Kommentera gärna!