Nu sadlar jag om. Eller kanske inte egentligen. Hur som helst, jag ska ha det bästa jobbet man kan tänka sig från och med augusti. Då blir jag klasslärare i en etta.
Jag vet att en del undrar varför jag går från att ha rest runt i hela landet som föreläsare och utbildare till att ha en klass igen. Som om det vore ett steg tillbaka. Varför inte försöka göra karriär som rektor åtminstone? För mig är det ett steg vidare att få ha elever i min närhet varje dag.
Runtresandet har gett mig otroligt mycket. Bara att få ha satt sin fot i Sveriges alla landskap (utom Lappland – jag får jobba på att komma dit) är en resa i sig. Men främst handlar det om möten med så många människor, nya perspektiv och frågor och funderingar som jag aldrig hade hittat om jag rört mig på ett enda ställe.
Det har också varit eget reflekterande i bokskrivande, kontakt genom respons från så många människor, paneldebatter i Malmö, Stockholm, Gotland, på universitet, utformande av kurser och konferenser, lyssnande öra på forskarstudenters möten, skrivuppdrag i GöteborgsPostens app – listan kan göras lång.
Men nu säger jag hej och tack. TänkOm som jag har jobbat en del för sedan starten 2009 är det också dags att säga hejdå till efter ett sista uppdrag i augusti. Det är en välfungerande organisation som klarar sig utan mig och jag känner att jag kan gå vidare. Jag är skyldig människorna som arbetar där ett stort tack. Det var där jag första gången mötte ett sätt att diskutera och spåna fram idéer som inte kväste någon. Det var helt nytt för mig hur man kunde lyfta fram alla, fundera över förslag och ge respons där förslag mejslades fram med allas bästa för ögonen. Positiv och negativ respons i positiv anda. Jag lärde mig mycket där.
Uppdraget som utbildare i Webbstjärnan är det också dags att säga hejdå till. Det har varit en himla bra utbildning för mig personligen att få vara utbildare där. Men jag vill själv vara en del av Webbstjärnan med min klass. Andra kan utbilda och jag kan satsa på annat. Fast jag antar att jag kommer att dela med mig av min kunskap ändå. Det blir lätt så och det är helt i sin ordning. Och åtminstone ett frukostmöte som Webbstjärnan ordnar i samarbete med Lärarförbundet kommer jag att delta i.
Så ligger det till. Men att sluta delta i det nationella samtalet om lärande kommer jag aldrig att göra. Min kommande chef uppmuntrar mig i det och det betyder allt för mig. Så om du har vägarna förbi Bokmässan eller Skolforum kanske vi träffas där. Annars ses vi säkert på nätet. Jag kommer antagligen att uppdatera om tankar, medgångar och motgångar när det gäller att vara lärare. Aldrig utelämnande om elever, men kanske om mig själv. Vill du följa med på min resa är du välkommen!
Du är så klok!! Lyckliga elever och lyckliga du.
Dina elever och du kommer tillsammans att få göra en lärorik resa. Och jag är övertygad om att ni kommer att ha mycket roligt på vägen. Lycka till!
Lyckliga ungar som får dig som lärare! Lycka till, du kommer ha så roligt. 🙂
Härligt Christina! Jag kommer också att jobba med en ny etta till hösten!
Jag och alla på TÄNK OM beklagar givetvis att du inte längre kommer att finnas med som konsult åt oss, och det känns vemodigt att säga hej då. Men samtidigt önskar jag dig all lycka till. Du är klok, skicklig, kreativ och nyfiken – egenskaper som dina elever kommer att älska de kommande åren. Stort lycka till och tack för fantastiska insatser hos TÄNK OM, med inspiration och utbildning av lärare över hela vårt avlånga land (utom Lappland, då).
Tack för alla vänliga ord! Värmer bra i sommarkylan. 🙂
Kajsa, vad roligt att du också ska ha en etta! Skulle vara så roligt om våra elever kunde ha kontakt! Ska vi försöka oss på det?
Självklart fortsätter jag att följa med. Jag hade inte tagit steget färdigt men stod med ena foten på vägen till annat slags lärarliv. Som du vet blev det att kliva tillbaka för min del. Jag kan inte söka det jobb jag hade velat och nog skulle ha fått men det finns viktigare saker som måste prioriteras.
Och jag bor i Lappland. Det går bra att hälsa på när helst du vill. Jag rekommenderar mars eller kanske ännu hellre april för då är den här trakten bäst. Stort hus bor jag i än så länge så det finns plats.
Åh, Ingela! Och jag fortsätter att följa med på den resa du gör. Så sorgligt det som hände och jag förstår att du måste prioritera annat nu. Det viktiga i livet är människorna.
Tänk om jag kunde göra en resa till dig.. Tänk. Det skulle jag verkligen vilja. Du har en stående inbjudan hit också om du ska söderut med barnen någon gång. Vi har plats. Kram!
Absolut Christina! Vore jättekul att jobba pröva på lite kontakt mellan våra ettor! 😀
It’s a deal, Kajsa!
Varmt Lycka till! Så underbart roligt det låter!
Tänk att kunna använda all din kunskap och erfarenhet med ettor!
Så mycket ni kan lära med och av varandra.
Önskar dig ett varmt lycka till. Spontant tänker jag att du gjort det bästa beslut man kan göra, ge en trevliga små massa barn en god start in i skollivet – vad kan bli viktigare än det? Själv hoppas jag på att återigen få arbeta i en etta igen, siktar på läsåret efter detta. Nu ska jag först följa mina två fyror till femman och därefter kommer de att byta skola, då blir det kanske dags för mig att gå ner till de åldrar som jag egentligen vill arbeta i. Återigen ett stort grattis. En fråga bara….börjar du arbeta på en ny skola nu eller är det den som du arbetat tidigare på?
Klokt, mycket klokt… Jag tror att man måste gå i mellan för att behålla entusiasmen och kreativiteten. Jag skulle jättegärna jobba ännu mer med att utveckla pedagogiken och med att fortbilda och förkovra kollegor, men utan eleverna tror jag att jag ganska snabbt skulle hamna bakom… Det är ju liksom i klassrummet det händer! Stort lycka till! Tänker du fortsätta blogga? Det vore kul att följa dig ”tillbaka på golvet” igen.
Tack, Britt! Du uttrycker det så bra – att eleverna och jag får lära med och av varandra. Ser fram emot det.
Marie, tack du med! Det är nåt visst med den ålder du jobbar med också! Jag tycker hemskt mycket om att arbeta med mellanstadiet och högstadiet också. Varje ålder har sitt. Ska kika in till dig mer under året!
Lotta, jo jag ska fortsätta blogga. Får se om vad och hur, men jag antar att jag kommer att skriva om pedagogiska funderingar utan att för den sakens skull lämna ut eleverna. Får se. Det är som du säger i klassrummet det händer! 🙂
Christina, jag blev så glad av dina rader!
Själv står jag inför min största utmaningen nånsin. Även jag ska ha en etta, men för första gången! Efter år i förskola och ett i förskoleklass ska jag nu ”upp” i den ”riktiga” skolan och mycket tankar, förväntningar, ångest och hur ska det gå snurrar runt i huvudet. Blir toppen att få följa dig på dina etta-äventyr!
Maria
Hej Maria! Och jag hoppas få följa dina äventyr! Vad spännande med en etta för första gången – kommer gå bra! Vi får följas åt.
Hej!
Jag ”kikar in” här då och då och läser och blir inspirerad i mitt jobb som lärare. Jag säger också ”lyckliga ungar” som får en pedagog med kloka tankar och funderingar och känner mig glad själv eftersom jag är mamma till en av ungarna 🙂
Hej Sara!
Vad roligt att du tittar in här! Jag får hoppas att jag lever upp till förväntningarna.. 😉 Det kommer nog bli knas ibland och bra ibland, men man får göra så gott man kan. Glad att jag får ha hand om dessa barn, men också att jag får träffas dig en del framöver! Får se vad jag kommer ihåg om Unikum – kanske att jag ber dig om hjälp. 🙂
Lycka till med det nya och viktiga jobbet som klasslärare. Du har bidragit till mycket till skolutveckling med dina föreläsningar och din bok som kom i våras. Ha det gott!