I helgen pågår Webcoast på Lindholmen Science Park i Göteborg. En slags unconference där deltagarna delar, bidrar och umgås i största allmänhet. Det är motsatsen till en konferens där man kommer och sätter sig med armarna i kors för att se vad man kan få ut av det hela. Raka motsatsen.

Jag höll i en session där vi pratade om gamers, folk som spelar onlinespel, och vad vi kan göra för att möta dem i skola och samhälle. Vad vi kan göra för att inte enbart skuldbelägga. Frågan är istället vad vi kan dra för nytta av vad de kan och vad vi kan bygga vidare på. Spelutvecklare, skolfolk och andra vanliga dödliga deltog i diskussionen och du kan se den här:

Eva Wieselgren som filmade  kommer lägga ut den på GP imorgon. Kul, tycker jag, som ser möjlighet för fler att kunna delta i diskussionen. Eller kunna lyssna och sedan diskutera vidare med folk i sin omgivning. Jag tror nämligen det är urviktigt att vi börjar prata om det här. Jag tar alla tillfällen att göra det, eftersom jag tror på ett samhälle där vi drar nytta av varandras förmågor och tillåts utveckla de vi har och kanske inte har.

Tack ni som deltog i diskussionen idag!

Wieselgren har nu lagt ut diskussionen här och skriver:

IT-mamman, Christina Löfving, bjöd in till diskussion om hur vi möter unga gamers, i skolan och samhället. Jag bambusade, sände ut video på bambuser.com, med mobilen. Här kan du lyssna själv. Jag tycker det blev en väldigt intressant debatt. Den är i två delar, cirka en halvtimme vardera. Jag är imponerad av deltagarna som inte avbryter varandra och har intressanta infallsvinklar.Mycket bättre än debatter på tv brukar vara.

Jag håller med, det var en diskussion i positiva anda med olika tyckanden, men med en vilja att förstå lite mer med hjälp av varandra. Det som jag ser är en unconference styrka.