Jag lämnade galaklänningen och boan hemma, drog på mig det som maken kallar lusselinnet och for med de andra PIM-femmorna från kommunen till galan i Stora Staden. Solen sken och musikorkestern spelade när vi kom fram. Som gjort för en lyckad tillställning! Väl där träffade jag till min stora, stora glädje vänner som jag sällan ser öga mot öga:
Maria från Hjo:
Christina från Trollhättan, men sin matchande dator:
En människa som man undrar om hon verkligen finns på riktigt eller om hon bara finns i cyberspace:
Jo, visst finns Ugglemamma. I högsta grad! Full av idéer som vanligt. Visste ni att hennes fenomenala filmer ligger på YouTube och att hon har dem under Creative Commons-licens?:
En vars röst jag kände igen från Movie Maker-filmerna i PIM-materialet. ”Nä men, det är ju duuu!! Som låter så där.” Så här ser han ut:
Och en massa annat trevligt folk.
Efter diplomutdelningen fick vi höra nyheter som att man ska kunna välja olika spår i PIM i framtiden: ett för Mac, ett för Vista och så lite andra valmöjligheter. Sen fick vi se prov på bra saker som pimmare har gjort. Bland annat visades Magnus Olofssons (lärare på Nösnässkolan i min kommun) PIM 5:a om hur man kan arbeta med webbapplikationen Gapminder upp. Jag är stolt äver honom! På cirka två månader har han klarat alla PIM-inlämningar från ettan till femman. Wow! Och bra har han gjort det dessutom. Här ser ni honom i förgrunden. Grattis Magnus!
Efter middagen fick vi kliva ombord på Ostindiefararen Götheborg. Där förevisade matroser (eller vad de har för titel) alla tidstypiska saker som finns där:
Skönt att de tänkte på säkerheten för så många hundra år sedan!
Får ni också lust att gå och putta till någon någon gång? Hur trevliga de än är?
Jag lät henne stå kvar och balansera. Men visst ser det lockande ut….
Sen var det dags för frågesport om PIM-materialet. Jag gissade. Och gissade bra.
Jag vann. Massor av rosor och en mp3. Fast jag vet inte om det var bra. Michael Iselow, som jag annars tycker är en hyvens typ, uppmanade folk att läsa min blogg ikväll. Och det är bara därför jag skriver nu. För att han inte kunde hålla tyst. Kanske vet han att jag gillar att skriva och att det inte gör mig något? Kanske vet han att det är bland det bästa och mest avkopplande jag vet? This blogginlägg is for you, Michael! Och för er andra.
Efter galan utnytjade IT-Christina, Fröken T och jag att få vara på vift och fixade oss en After PIM. Och med den bilden avslutar jag PIM-rapporten. God natt Michael! Tack för en minnesvärd dag!
