En fika som växte till en storträff

Sitter uppkrupen i min säng på hotellrummet med datorn och har plötsligt fått lite blogginspiration. Så efter att ha inspekterat gratislotionen i badrummet, och känt efter att sängen var mjuk, åkte datorn fram.

Snälla Skolverket har bjudit upp IT-referensgruppen till Stockholm där vi ska diskutera, lyssna och diskutera mera. @itchristina, Ylva från U-valla och jag klev på tåget tidigare idag och styrde kosan mot Hufvudstaden. Där skulle @joha88 möta upp för en snabbfika, men efter att ha pratat om det på Twitter ville fler och fler haka på.

Det är så med sociala medier – de ger sociala möten. Vid ringen på Centralen träffades alltså ett litet gäng bestående av ovan nämnda plus @weconverse, @stefan_palsson, @joachimth och @korlingsord. Senare hakade även @joakimvol på. Jag orkar inte länka just nu, så det får bli deras Twitternamn.
@koringsord sitter med i den grupp som tar fram nya kursplanen i svenska. Det blev en del prat om det och hon präntade ner våra synpunkter i farten – dock utan att avslöja något om vad de pratar om i gruppen. Jag uppskattar henne för det. En lyssnande människa som inte pratar om det hon inte ska prata om. En människa att lita på. Vill jag läsa gruppens utkast, gör jag det på Skolverkets hemsida. Där kan man påverka och komma med synpunkter i olika omgångar allt eftersom arbetet fortskrider.

Imorgon blir det mer viktigt prat, så jag lovar att rapportera mer sedan. Om det inte blir här, blir det på Twitter. Ni hittar @itmamman där. Ses!

Share

Bara så bra!

Den här videon, där 172 elever på en skola i Quebec har filmat när de läpp-synkar till en låt i en enda tagning, är bara så bra. Tänker på alla förberedelser, på allt bakomliggande arbete och… Wow! Hittat via @nanok på Twitter.

Share

Dagen då jag glömde

Ahahhh, äntligen fredag! Dottern och jag kommer hem från dagis och jag ringer genast grannen för att snällt erbjuda mig att skjutsa killarna till idrottsträningen. Hon lovar lika snällt att hämta dem när träningen är slut. En annan grannkille ska också dit, så jag ringer dit och säger att jag kör. Han frågar om en kompis kan följa med.

-Visst, säger jag storsint. Alla får plats!

Vi lägger på och då… kommer jag på det: Jag har en dotter. Hon kommer inte att kunna få plats i bilen. Hon kommer heller inte att kunna passa sig själv ensam hemma.

Jag ringer grannen igen. Hon som har en dotter som är kompis med min dotter.

-Öh, jag skulle ju köra barnen, men kan du ta hand om min dotter under tiden? Snälla, snälla, snälla?

-Inga problem, säger grannen.

Jag letar upp bilnycklarna och ska bara grabba tag i handväskan när jag upptäcker det. Handväskan är borta. Puts väck. Så är även jobbväskan med datorn. Misstänker starkt att det är dagis som har stulit dem, så jag ringer dit. Mycket riktigt – i hallen på dagis står två övergivna väskor. Fröken säger att siste man snart ska lämna byggnaden och ber mig komma så fort jag kan.

Ett nytt telefonsamtal till grannen:

-Öh, jag skulle ju köra.., men kan du göra det? Fastän att ni passar min dotter?

-Visst, inga problem, säger grannen och startar bilen i samma stund.

På skriande däck åker jag så till dagis och är siste man att komma in.

-Tack! Trevlig helg! Puss! Kram! säger jag till fröken som enligt dottern ska ha fredagsmys med den ende manlige fröken som jobbar där. Hon har nog bråttom. Dottern har avslöjat att de unga tu ska dricka vin när de träffas – det har de berättat på samlingen (Jo, jo, min dotter har känsla för skvaller!).

Sedan åker jag för att hämta barnen som har tränat klart. Hinner sitta ner och titta en stund. Snygga passningar. När vi går därifrån känns det som jag har glömt något.

Handväskan står kvar på golvet. Ensam.

Jag rusar tillbaka och tar den i min famn och lovar bättring. Aldrig glömma den mer!

Sedan kommer jag ihåg att hämta dottern hos grannen och åker hem och förbereder fredagsmys. Jo, jag kommer ihåg henne. Faktiskt.

Detta var ett inslag av icke-IT-baserad fakta. Sådant som jag skrev mycket på min förra blogg – då när jag tänkte ”bloggämne” om sådant som gick fel. Det gjorde livet mindre dramatiskt på något sätt. Fick ett återfall och hoppas på överseende.

Share

Bokmässan – ur min synvinkel

Bokmässan inleddes med ett inställt föredrag på Forskartorget. Ulf P Lundgren var nowhere to be seen. Men där fick jag chansen att träffa Anette Holmqvist från Skolverket, så det var värt mödan att gå dit ändå. När vi hade skiljts åt messade hon att våra tweets syntes på storduk i entrén. Jag sprang dit och, voilà:

Efter det blev jag lite mer hämmad i mitt twittrande.

Tillsammans med trollhättekollegorna Christina och Tina gick jag till Grafiska torget där Olle Bergman från Bergmans Bokstäver höll scenföredrag under rubriken Bättre bilder i powerpoint. Han utbildar företag och vanligt folk i hur man undviker powerpointfällorna, ty de är många. Kontentan var: Lär dig retorik (Bra att jag har plöjt några böcker då..) och skippa ClipArt. Långa textstycken går också bort – använd istället tydliga illustrationer och bilder. Ett ljudklipp är bättre att lyssna på än att läsa samma sak på vita duken. Tänk minimalistiskt.

När jag sedan vandrade vidare såg jag en mängd powerpoints med lååånga textstycken. Folk kan behöva lyssna på Olle. Han hittas förresten här. Det är han som syns på bilden till höger, vilken är tagen under bloggträffen på Heaven 23 högst upp i Gothia Towers. Lite lätt galen, men bra att lyssna på.

Bo Reimer, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö Högskola, pratade om Sociala medier. Hans slutsats var: Fler kan mer. Det går snabbare att nå högre kunskap om fler jobbar med olika infallsvinklar än om en person ska göra allt jobb. Man ser saker på olika sätt. Sociala medier hjälper oss att fortsätta kommunicera även om vi inte ser varandra och de är viktiga för det offentliga samtalet. Reimer visade exempel på användargenererade sajter, förutom Wikipedia visade han till exempel iReport, som CNN står bakom. Där lägger användarna själva upp klipp som visar händelser i världen.

Espresso, LIbers stora webbaserade lärobok för åk F-6 på nätet, var just en lärobok på nätet. Jag har sett den förut, men bad om en visning av killen i montern. Man kan läsa, se animationer och små filmklipp om det mesta, men sedan tar det liksom slut. Eleverna loggar inte in, så det de skriver sparas inte, utan ”läraren får väl gå runt och titta”. Jaha. Snygga tecknade bilder ska alltså ta skolan in i en ny tid. För mig känns Espresso som vilket annat läromedel som helst, med den skillnaden att den inte finns i pappersform. Suck. Jag ska dock titta närmare på det och återkommer om jag börjar hoppa jämfota av glädje.

Natur och Kulturs internetuppkoppling låg nere och Gleerups hade inget att visa på nätet utan hänvisade till sin broschyr, så där får jag spana mer senare. Synd att det ska vara så svårt att få reda på något på plats.

En lite halvkul sak var Värmlandsmontern där Den Värmländska Kulturencyklopedien visades. Ett slags Wikipedia bara för Värmland! Kan bli en hit för marknadsföring av landskapet. Men… när någon i publiken frågade om adressen, kunde föredragshållaren inte svara, utan sa att man fick komma fram senare så skulle han lämna ut den. Vad säger du om det Gatarski?

Bloggträffen blev iallafall rolig och det var många som kom. Listan på vilka det var ska jag länka till så fort någon annan har lagt upp den. Typ Lotten?  Uppdaterat: Japp, nu har hon skrivit! Hon berättade förresten att den radiointervju hon gjorde med mig vid förra årets bokmässa sändes i P4, Radio Sörmland, på julafton förra året. Jag trodde att det bara var på skoj alltihop och pratade därefter. Tur att alla såg på Kalle istället för att lyssna på radio just då…
Under mackätandet hann Trollhättekollegorna och jag med att prata Unikum, vårt webbaserade system för elevernas individuella utvecklingsplaner. Man lär sig alltid något nytt och viktigt under sådana samtal. Mer räkmackor år folket – de möjliggör vishet!
Jag bambusade förresten från bloggträffen – riktigt värdelösa bambusningar som vanligt (Se i högerspalten här bredvid om du vill). Studiomannen tittade och sa uppmuntrande något om att jag inte skulle vara ledsen för det. Han ser massor av dåliga grejer som folk gör. Uppmuntrande, ja. 😉 Sedan for han iväg och sköter just nu, i denna stund, inspelningen av matchen mellan ÖIS och Trelleborg på Gamla Ullevi. Han spelar liksom i annan divison.

Bokmässan 2009: Som det brukar. En del nytt – en hel del gammalt. Och som alltid: Det är mötena som är det viktiga.

Share

Uppladdning inför Bokmässan

Imorgon ska jag dit. Till Bokmässan alltså. Inget kan i och för sig toppa förra året när jag rantade efter min personlige ledsagare Anne-Marie Körling som introducerade mig för diverse celebriteter, allt från Leif Strandberg till Horace Engdahl. Och för självaste Tomas. Ledin. Han som man sjunger visor av framåt nattkröken med grannarna. Här kan ni läsa om när han gjorde mig knäsvag. Jag vet! Förstår fortfarande inte att jag blev knäsvag. Så dumt. Trodde att jag stod över sånt och bara skojade om att jag blev berörd av att träffa en så kallad kändis. Men Tomas…

Nog om det. Bokmässan är en allvarlig sak och jag går absolut inte dit för att träffa kändisar. Nej då. Absolut inte. Inte. Jag ska spana modersmålstips för modersmålsnätverket i min kommun. Och IT naturligtvis. Inte kändisar. Och inte stega fram och skaka hand och säga något mindre klyftigt som jag brukar göra. Inte säga till Göran Hägg: ”Jag har läst din bok.” För då frågar han lite nedlåtande: ”Vilken av dem?” och jag står där som ett dumt fån och inser att han har skrivit fler än den jag har läst. Done that. Men inte i år!

Det verkar vara några bra gratisseminarier imorgon bitti, så om ni ska dit och hinner se detta, rekommenderar jag:

  • 9:30 LearnIt – Forskning om IT och lärande med Ulf P Lundgren (Forskartorget)
  • 10:00 Bättre bilder i Powerpoint. Olle Bergman (Lottens man. Undrar om han vill bli presenterad så?) ska hjälpa oss att slippa göra hemska presentationer. (Grafiska torget)
  • 10:15 Nya medier med Bo Reimer (Forskartorget)

Funderar på att göra en bambusning från bloggträffen som är kl. 11:30 i Heaven 23 i Gothia Towers. (Alla välkomna!). En mer lyckad än min förra. Vi får se.

Inte jaga kändisar. Inte.

Share