Nedräkningen har börjat. Om 6 timmar kommer de – tioåringarna. Dags för årets barnkalas alltså.
Tidigare år har detta inträffat på något av alla de barnkalas som har gått av stapeln i vårt hus:

• En parvel drog fram en stol och höll på att ramla ut från ett takfönster. Jag lyckades få tag i ett ben.
• Två försökte döda varandra med träsvärd. När inte det gick hittade de några boxhandskar och provade med dem. De lyckades nästan.
• En krake satt tyst vid kalasbordet. Efter en stund kräktes han ut över hela duken.

Det är sådant man får räkna med. I ett försök att undvika ovanstående har vi tidigare försökt att sprida ut barnen. Gett dem uppdrag att lösa ute i skogen bredvid huset. I hällregn. Fy vad taskiga vi är! ”Medtag oömma kläder” visade sig uppfattas som ”Medtag sandaler och framför allt ingen jacka”. Pulkakalas med korvgrillning i trädgården trodde vi också skulle bli en hit. Det var det också. I fem minuter. Sedan ville det första barnet gå in.
I år blir det inga sådana försök. Det blir film projicerad på väggen. Barn med chips i mun och festis i handen. Jag tror de tycker att det är OK det också.

Fast nu snöar det! Om man skulle skicka ut dem i pulkabacken ändå.. Med sandalerna på.
Hur som helst, wish me luck!