Ett barn funderar:
Jag ska nog skriva en bok. En som ska heta ”Solen regnar”.
Så förklarar han handlingen. Och att det ska bli en tjock bok med många kapitel. Jag tycker mig se i hans ögon hur mina ögons glitter reflekteras. Wow! Äntligen! Så jag frågar:
Ska du lägga in det i din ”Egen planering” i skolan?
Han blänger på mig.
Det här kan man inte skriva i en liten skrivbok – det skulle inte få plats. Och så skulle det ta alldeles för lång tid att bli klar om man var tvungen att skriva för hand. Det här ska bli en riktig bok!
Jag biter mig i läppen. Vill ju så gärna hjälpa och stötta.
Men om du lägger det i skolportalens arkiv, kan du skriva både hemma och i skolan!
Han tittar på mig igen. Kikar på mig med ”Vilken planet-kommer-du-ifrån-looken”.
I skolan? Vi har inte datorer så det räcker. Och om man ska logga in tar det halva dan. Jag skriver hemma.
Jag nickar. Det får bli så. Vi vet båda hur det ser ut med maskinparken i skolorna.
Men imorgon.. imorgon tas ett beslut i den kommun där han bor. Ett beslut som kommer att bli avgörande för hur elever i skolår 6 till 9 ska kunna jobba i skolan och hemma. Helt avgörande för om de ska få utvecklas i sitt lärande. Om de ska kunna vara delaktiga i världen. Om de ska kunna lära sig det de behöver idag 2009. Och imorgon.
Jag återkommer!
Hinder för lärandet har jag döpt detta fenomen för. Jag rubricerar sådant som hinder för lärandet hos eleven. Vi talar aldrig om hindren som vi själva utsätter ungarna för. Detta synliggörs tydligt här. A-M
I detta fall är det inte läraren som sätter stopp, utan omständigheter och yttre förutsättningar.
Vi vuxna kan ändra förutsättningarna. Det kan inte barnen. Vi kan om vi bestämmer oss. Och här i kommunen gör man det. Jag är förväntansfull!
Blev nyfiken. Vad är på gång?
Jag ser skolans schema som ett hinder för elevens lärande. 40 min svenska, 40 min eng, rast, 50 min det osv. En elev som hela tiden ska börja på nytt varje ny 40 min lektion tappar snart intresse, nyfikenhet och motivation för själva lärandet. Tänk dig in i samma situation, i din arbetsdag. Jag har börjat att lämna 40 minutarna till sitt eget öde. Eleverna ska och måste ha bättre förutsättningar för sitt lärande, oavsett om det handlar om ramfaktorer eller annat.
Det är en hårresande situation du beskriver, men inta ovanlig. Jag har varit med om att mina egna stora barn har fått sitta och skriva utkast och bearbeta dessa med sudd och blyerts för att sen skriva dem rent på datorn. Då blir man nästan galen. För övrigt tycker jag att både Anne-Marie och Öpedagogen rätt i sina kommentarer.
Spara det i konto i http://www.dropbox.com, så kan de jobba vidare med allt de jobbar med i skolan hemma!
Ja dropbox är fantastiskt! Enda problemet är att Dropbox måste installeras och det får man inte göra på skoldatorer i alla kommuner.