Kategoriarkiv: Spela

Vi blir mer kreativa av att spela spel där vi interagerar

I media, Opinion, Spel, Spela, , ,

En undersökning gjord av Michigan State University visar att man blir mer kreativ av att spela spel. Det gäller för båda tjejer och killar oavsett vilket spel det är, huvudsaken är att det är ett spel där man interagerar med andra. Alltså ett onlinespel där det är möjligt.

Intressant.

Andra undersökningar, bland annat Pia Sundqvists forskning Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders’ Oral Proficiency and Vocabulary visar att det finns ett samband mellan goda kunskaper i engelska och läsning, dataspel och användande av internet eftersom man tvingas lita på sin språkliga förmåga när man sysslar med sådana aktiviteter. Det passiva kunskapsinhämtandet, där vi inte är särskilt motiverade eller aktiva, verkar inte vara något att hänga i granen.

I dataspel är vi inte passiva. Undersökningar har gjorts där man ser om vi lär extra bra om vi får spela dataspel samtidigt som vi ska komma ihåg fakta. Det har inte visat sig särskilt framgångsrikt. Dataspelandet och faktan har då inte haft något med varandra att göra. Det säger sig nästan självt att det inte är så utvecklande. Jag tänker också på alla typiska skolspel där man ska klicka i rätt svar och få medaljer om man svarar rätt. Där har jag för dålig kunskap om forskning, men jag har svårt att tro att det skulle vara särskilt utvecklande. Tidsfördriv och ett avbrott från skolböckerna möjligtvis. Alla iPadtips om appar där behaviorismens guldstjärnor regnar ner över eleverna får mig ibland att bli ganska matt.

Därför är forskning som talar om interaktion och kreativitet intressant. Det kan få oss att tänka till. Och att börja våga ta reda på hur eleverna använder spelen när de är hemma. När de inte alltid är så fokuserade på guldstjärnor, utan där dessa stjärnor eller poäng bara är en av alla saker på vägen. Ett sätt att veta var man befinner sig. Inte det som är avgörande för att spelet ska bli intressant, vilket vi vuxna ofta tror.

Vi blir mer kreativa av att spela spel där vi interagerar. Vad betyder det för oss i skolan?

Share

Lgr 11 på en öde ö med en smoothie i handen

Spela, , , ,

De där kringaktiviteterna som många barn och ungdomar sysslar med ihop med de spel de spelar – de är spännande.

Att se hur de deltar i forum, uppdaterar wikis med information om spelen, följer enstaka men för dem viktiga personer på Twitter (jo, det händer allt oftare), gör filmer som de lägger ut på YouTube och gör mycket mer; det är upplyftande. Frågar vi dem inte om detta, kan vi luras att tro att de ”är lata och bara sitter och spelar”. Vilket enligt mig inte alls är lathet, lika lite som att bygga med lego är det.

Idag hittade jag in till en lärare i England, Simon Widdowson, och kunde läsa om hur eleverna i hans klass arbetade med spelet Jules Verne’s Return to Mystery Island på iPad.

Läraren berättar om elevernas kreativitet när de ska försöka hitta på nya användningsområden för saker de hittar på den öde ön. Han berättar också om hur de tar avstamp i spelet för att skriva dikter, dagböcker, göra konstverk och röstinspelningar där de tränar att använda fullt av adjektiv. Nu senast fick barnen filma sig själva på ön. De hade en filmkamera och en så kallad greenscreen, och klippte sedan in miljön från spelet, så det såg ut som om de befann sig på själva ön. Medan de spelade in filmen läste de upp texten som rullade på en prompter; en sån där som nyhetsuppläsare har. Det hade kanske varit mer livfullt att tala fritt, men de fick öva sig på att skriva manus – inte helt fel det heller.
Ni kan se filmen och läsa om elevernas arbete här.

Läraren funderar om sina elever:

It was brilliant work by the children – children who are only in year 3 and 4. What will they be able to do by the time they reach Year 6? And (let’s hope they continue to have the same opportunities at secondary school) what will they be able to achieve by the time they complete their education?

Visst ger det hopp? Om en skola där man kan finna motivation. Där elever får vara producenter av kunskap och inte bara konsumenter. Där det inte är antingen eller, utan där det är lärande av idag. Både med spel och utan, men i en skön synk.

Jag laddade ner Jules Verne’s Return to Mystery Island och iPrompt Pro, båda gratis, till iPad. Funkar bra, förutom att jag har svårt att hitta mat till min svältande gubbe på den öde ön. Jag måste hitta ett sätt att få upp kokosnötterna som jag samlat in. Så svårt! Behöver någon att rådgöra med.

Utifrån kommande Lgr11 funderar jag på vad  dessa elever kan tänkas ha fått hjälp att uppnå för förmågor. Jag hittar ett antal som jag själv tror jag kommer utveckla om jag fortsätter hjälpa min gubbe på ön, helst ihop med andra:

Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar.

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling.

Listan kan göras ännu längre. Tittar man in i det Centrala innehållet för engelska kan man helt klart hitta stöd för att använda spel i undervisningen. Det handlar om att arbeta med att förstå talad engelska, att själv tala, att uttrycka sig på olika sätt och komma i kontakt med olika sorters texter. Det står ingenstans att dessa texter enbart ska komma från läroboken.
Men är det inte för svårt? Det kan hända att det är. Eleverna brukar lösa det när de spelar spel hemma. De letar upp orden på tyda.se, de frågar och de lär. Texten som blir uppläst i spelet finns även att få nedskriven, så det borde underlätta. Det går, jag är helt säker på det. Och orden är användbara: shore, deserted, sailor, heavy, wave, beach. Bra uttryck: I’m being watched, I’m gonna find something to eat, What a stange noise! I’m sure I saw someone up there! Ah, där fick vi med see, saw, seen.

Om någon undrar, skulle jag kunna berätta att Today I collected a coconut, a sandstone and some worms. Imperfekt. But I need something to help me open the coconut! Om jag söker efter hjälp på Internet hittar jag information om hur det kan gå till och hur jag kan göra en coconut-smoothie. Där fick vi in några av punkterna i Hem- och konsumentkunskap i kommande Lgr11. Vi kan jämföra priser, vi kan prata hygien och vi kan följa recept. Och vi kan uppleva det centrala innehållet Måltidens betydelse för gemenskap. Vi kan uppnå syftet:

Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.

Vi kan göra det om det passar. Sedan kan vi gå in på andra ämnen och se hur de kan samverka. Det är fullt möjligt. Lgr 11 kommer funka. I en relevant skola. Jag är övertygad om det. Det här är bara ett utkast till en pedagogisk planering. Den kräver involverade elever och en djupdykning i styrdokumenten. Men jag börjar spåna så här och hoppas vi kan våga spåna högt och tillsammans.

Share

Spelvärlden + skolvärlden = sant

Spela

Fiero. Flow.

Ord som behövs. De finns hos dem som spelar onlinespel, så kallade massively multiplayer online role-playing games (MMORPG); de som träffar kompisar via nätet och planerar raids tillsammans med andra. Fiero är en slags lyckokänsla, en känsla av stolthet över att klara något. Flow är en slags våg, ett flöde, där man känner att man åker med. Framåt mot nya höjder.

World of Warcraft av adactio CC: BY

I onlinespel står man inte still. Man gäspar inte. Man gör inte samma saker om och om igen när man vill vidare. För vidare vill man. När man får lov att utveckla en inre motivation som föds ur att få feedback på det man gör. Inte bara en slutgiltig bedömning. Man är en del av en episk berättelse i ett globalt nätverk. Och detta får många av spelarna att bidra med vad de vet  i egna YouTube-filmer. Det får dem att på egen hand skriva tips om spelen i wikis och bloggar.

Jane McGonigal är speldesigner och VD för Games Research & Development på Institute for the Future i Kalifornien. Hon sysslar enligt henne själv med att göra onlinespel som ska förbättra världen och att hjälpa till att lösa världsproblem. Det är inga dåliga grejer. Särskilt har hon specialiserat sig på att hjälpa till att lösa problem så som hunger, fattigdom och klimatfrågor. Hon arbetar också som med att ta reda på vilka förmågor vi kan tänkas behöva i framtiden. Jag deltog en liten vända i ett av hennes spel; Evoke, och fick där uppleva ett fragment av det jag börjar ana att många onlinespelare känner. I spelet förbättrade jag mig när det gällde innovation, motivation, courage och andra bra förmågor. Jag fick feedback på det jag uträttade och började känna en viss tillhörighet med något större som låg utanför mig själv. Med andra.

McGonigal som nyligen kom ut med boken Reality is Broken, Why Games Make Us Better and How They Can Change the World, menar att det är dags att få in dessa känslor av fiero och flow i världen idag. Annars riskerar vi ett massuttåg till spelvärlden. Ungdomarna säger tack och hej. De drar.
Vad ska vi göra? Jo, vi kan använda oss av det vi kan lära av spelvärden och skapa en känsla av samhörighet även här. En känsla av att ingå i ett globalt nätverk. En känsla av att vara viktig och uträtta saker som är avgörande för någon annan. En känsla av att kunna bidra.

Får eleverna det i skolan?

Lgr11 ger mig hopp. Man kan deppa ihop över allt som ska hinnas med i det Centrala innehållet, men jag väljer att se möjligheterna. Skolverket själva har varit tydliga ifråga att allt inte kan ägnas lika mycket tid, att man måste arbeta ämnesövergripande och dra nytta av varandra och att man får lov att lägga olika mycket krut på olika saker. Bara man uppnår de förmågor som beskrivs i styrdokumenten.

Eva Leffler, fil.dr. i pedagogiskt arbete, Umeå universitet, om nya läroplanen:

Det handlar alltså om ett lärande där eleven tillåts ta risker, får vara kreativ, nyskapande och handlingskraftig, får samarbeta och använda sig av nätverk och att kunna se möjligheter istället för problem.

Jag skulle kunna kyssa den kvinnan!

Vare sig vi använder onlinespel i skolan eller inte, ska det entreprenöriella lärandet in. Ett nytt sätt att se på saker. Elevers spelande på fritiden blir angeläget för oss i skolan. Inte bara på rasten utan också på lektionerna. Jag menar inte att man ska sätta spel i händerna på eleverna och tro att det löser allt. Vissa spel kan funka, andra inte. Men vi kan sätta in det i ett större sammanhang. Sagotemat behöver inte handla om Törnrosa. Enbart. Det finns en annan värld som kan knytas samman med det vi känner som värld. Elever kan göra skärminspelningar och berätta vad de uppnår i spelen. De kan använda sina kunskaper och komma vidare. De kan använda sig av nätverk och ta lärandet utanför klassrummets väggar. Lgr11 har plats för det. I högsta grad.

Men ska vi låta eleverna våga ta risker, måste vi själva förhålla oss till risker. Att inte vara rädda för att inte alltid ha alla svar. Leffler säger vidare:

Man brukar prata om en maktförskjutning mellan lärare och elev. Det handlar inte om att läraren ska abdikera som lärare eller som vuxen i klassrummet utan det handlar om att eleven ska ha makten över sitt lärande: att eleven känner att han eller hon lär för sin skull och inte för att tillfredsställa läraren.

Läraren är otroligt viktig. Eleven likaså. Visst är det hoppfullt?

Jag klurar vidare på detta.

Share