Här kommer den utlovade artikeln om vad som sades på referensgruppmötesdagen på Skolverket för en dryg vecka sedan. Filippa Mannerheim har skrivit och den hittas på Skolverkets webbplats IT för pedagoger. Bli inte rädd för den stirrande kvinnan längst upp i hörnet. Scrolla hellre längre ner till Jonas, Joachim och de andra.
Igår fick jag så komma in på Skolverket. Fortet. Inte lika ointagligt som förr, eftersom man nu kunde öppna dörren själv. Men i övrigt är byggnaden ganska avskärmad – man har som gäst till exempel inte tillgång till något trådlöst nätverk och man behöver passerkort för att komma in i minsta rum.
Människorna som jobbar där är däremot inte lika mystiska. De som ansvarar för IT-skolfrågor lever i nutiden och har ett ben i framtiden – det känns hoppfullt. Och de hämtar tacksamt input från oss som ingår i referensgrupperna. Ett givande och tagande som leder till skolutveckling.
Just nu skrivs kursplanerna för grundskolan om. Det finns grupper för varje ämne där man slår sina kloka huvuden ihop för att få till det bästa för svensk skola. Skolverkets IT-folk ingår inte i grupperna, men får vara med och granska och påverka i efterhand. Precis som du och jag kan göra via denna länk.
Men nu tillbaka till gårdagen då vi träffades i Fortet.
Där presenterades Skolverkets fokusområden när det gäller IT, Länkskafferiet som har väldiga sökmöjligheter i sin nya form och annat nytt. Här Anette Holmqvist in action:
Sedan var det dags för Stefan Pålsson att föreläsa. Han pratade om sociala medier och kollegialt samarbete. Lärandet handlar både om det formella och det informella, men i skolan är vi är nästan bara vana vid det formella lärandet. Varför inte ta del av det informella lärandet i skolan och ta del av varandras kunskaper? Läraren blir då oerhört viktig för att hjälpa eleverna vidare och för att hjälpa dem strukturera. Därför måste läraren vara insatt och ha digital kompetens. Han eller hon måste leta redan på saker själv och kan inte förvänta sig att få gå på kurs i allt. Det är ett egenansvar att vara uppdaterad i hur omvärlden fungerar – det har det alltid varit. Och när vi tar in sociala medier och gemensamt kunskapande förändras skolan. Det måste den göra. För skolan måste vara i takt med de förändringar som finns i samhället – så är det bara. Hur ser samhällsutvecklingen ut då? Pålsson menade att globaliseringen har pågått de senaste 500 åren, det är inget nytt, men den har intensifierats oerhört den senaste tiden. I industrisamhället behövde vi inte vara så sammanlänkade med andra delar av världen, men det behöver vi vara idag och därför måste vi lära oss hur detta sammanlänkande kan gå till. På sätt och vis är den process vi går igenom idag liknande den man gick igenom när industrialismen kom hit på 1800-talet. Den är minst sagt omvälvande.
Utifrån detta diskuterade vi vidare och kom fram till alla möjliga saker, vilket en journalist som var på plats skulle skriva om. Jag återkommer senare med vad hon fick ihop. Här ser ni några av dem som var med och sa kloka saker:
Det som ger mig sådant hopp är att Skolverket initierar sådana här diskussioner. Sociala medier i fokus. Lärande idag år 2009. Sikte på framtiden. Det är ingen mossig institutition bara för att byggnaden verkar ointaglig. Under ytan döljer sig något positivt för Skolsverige.
Det är dags att sluta gnälla och istället börja bygga.
Sitter uppkrupen i min säng på hotellrummet med datorn och har plötsligt fått lite blogginspiration. Så efter att ha inspekterat gratislotionen i badrummet, och känt efter att sängen var mjuk, åkte datorn fram.
Snälla Skolverket har bjudit upp IT-referensgruppen till Stockholm där vi ska diskutera, lyssna och diskutera mera. @itchristina, Ylva från U-valla och jag klev på tåget tidigare idag och styrde kosan mot Hufvudstaden. Där skulle @joha88 möta upp för en snabbfika, men efter att ha pratat om det på Twitter ville fler och fler haka på.
Det är så med sociala medier – de ger sociala möten. Vid ringen på Centralen träffades alltså ett litet gäng bestående av ovan nämnda plus @weconverse, @stefan_palsson, @joachimth och @korlingsord. Senare hakade även @joakimvol på. Jag orkar inte länka just nu, så det får bli deras Twitternamn.
@koringsord sitter med i den grupp som tar fram nya kursplanen i svenska. Det blev en del prat om det och hon präntade ner våra synpunkter i farten – dock utan att avslöja något om vad de pratar om i gruppen. Jag uppskattar henne för det. En lyssnande människa som inte pratar om det hon inte ska prata om. En människa att lita på. Vill jag läsa gruppens utkast, gör jag det på Skolverkets hemsida. Där kan man påverka och komma med synpunkter i olika omgångar allt eftersom arbetet fortskrider.
Imorgon blir det mer viktigt prat, så jag lovar att rapportera mer sedan. Om det inte blir här, blir det på Twitter. Ni hittar @itmamman där. Ses!
Skolverket har på regeringens uppdrag tagit reda på hur det ser ut när det gäller IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning. Utifrån detta har de nu kommit med förslag på vilka insatser som bör göras inom området. För det behöver göras en hel del. Skolverket bedömer nämligen att informationsteknikens möjligheter bör utnyttjas mer effektivt.
Aha. Är det inte upp till varje lärare att göra som den vill? Nej. Vi har våra styrdokument att följa. När Lpo 94 skrevs kunde man i och för sig inte ana vilken teknikutveckling som var att vänta och därför måste styrdokumenten nu revideras så att IT blir en naturlig del i alla ämnen. Skolverket menar att man måste formulera en nationell strategi för kompetensutveckling av skolans personal inom IT-området, annars säkras inte elevernas utbildning när det gäller digital kompetens.
Man har nämligen sett att IT-användningen på skolorna ser väldigt olika ut. Skolledarnas roll har stor betydelse för hur det fungerar och tyvärr har inte alltid skolledaren den kunskap som behövs för att leda det pedagogsika arbetet på en skola när det handlar om IT. En massiv utbildningsinsats behövs och man måste inse behovet av fortbildning. En vidareutveckling av PIM (Praktisk IT och Mediekompetens) är en av de tänkta fortbildningsmöjligheterna.
Ett utdrag ur Skolverkets rapport:
Sverige har undertecknat Europaparlamentets och Europeiska rådets rekommendationer om åtta nyckelkompetenser i december 2006. En av dessa nyckelkompetenser är digital kompetens, vilket innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, det vill säga användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.
Enligt EU behöver varje medborgare ha kunskap om hur tekniken fungerar och om vilken roll den spelar i vardagsliv och samhälle. Var och en måste även kunna hantera hård- och mjukvara, se IT:s möjligheter och risker samt känna till lagar och regler. Därmed kan varje medborgare söka, sammanställa, bearbeta och förstå information, med fokus på kritiskt tänkande, kreativitet och innovation.
Vi kan alltså inte strunta i att ge våra elever utbildning i digital kompetens. Det är faktiskt inte upp till oss lärare att avgöra om vi vill det eller inte.
Vi lever i ett digitaliserat samhälle och skolan är en del av samhället. Ändå ser siffrorna ut som följande:
Svenska grundskoleelever använder Internet 14 timmar per vecka. Av dessa sker en timme IT-användning i skolan. I gymnasiet ökar användningen av IT i skolan till 5 timmar per vecka. Dock står det klart att ungdomars IT-användning i hög grad är en aktivitet som pågår utanför skolan.
Forskning visar att genomtänkt användning av IT i klassrummet bidrar till förbättrade studieresultat hos eleverna. Och för att den ska vara genomtänkt, måste lärarna ha ett visst kunnande. I OECD-rapporten ”The new millenium learners” påvisas flera positiva resultat när det gäller elevers lärande i samband med hög IT-användning i hemmet. IT-användmingen i skolan är så liten, så den är svår att studera. Beklagligt. Rapporten säger nämligen vidare att:
En ny digital klyfta, mellan de som kan och de som inte kan nyttja modern teknik, pekas av OECD ut som ett allvarligt hot mot utbildningssystemen och samhällsutveckling. Enligt OECD kan och bör denna klyfta minskas och därmed förbättra möjligheten för fler unga att få en utbildning anpassad till framtidens behov. Dessa ställningstaganden bör diskuteras också i Sverige då de kan kopplas till kraven på likvärdighet i utbildning, och strävan att minska betydelsen av socioekonomisk bakgrund i skolan.
Just därför är det inte upp till varje lärare att tillåta eller hindra elever att bli digitalt kompetenta. Skolverkets analys av läget och förslag på åtgärder, som du kan läsa mer om här, är därför välkommen. Det är hög tid att skolan blir en integrerad del av den värld vi lever i.