Webbstjärnan och TeachMeet – på samma dag

Publicera,

På onsdag den 19 maj 2010 händer två viktiga saker:

  1. Vinnarna i Webbstjärnans tävling presenteras i direktsändning kl. 15.00.
  2. TeachMeet går av stapeln på Globala gymnasiet kl. 18.00 och direktsänds också. (Länk hittas senare i mitt Twitterflöde här till höger.)

Vad är då Webbstjärnan? Det är en tävling som har initierats av .SE, Stiftelsen för Internetinfrastruktur, där elever har kunnat tävla genom att skapa en egen webbplats med bra innehåll. Spana in de nominerade bidragen – riktigt bra saker! Barn och ungdomar har gjort på-riktigt-grejer som andra har kunnat få ta del av. Några har pratat konst, några har kodat en egen chattjänst och några har skrivit om medeltiden. Andra har gjort andra viktiga grejer. Det handlar om kreativitet, entreprenörsanda och optimism.
Förra årets prisutdelning var riktigt förstklassig, så missa inte att kolla på Webbstjärnans webbplats kl. 15:00!

TeachMeet då. Det handlar om pedagoger som delar med sig under pass på två eller sju minuter. Kort och kärnfullt. Där är det inte fult att berätta vad man kan och gör – där uppmuntras det. Bort med det-går-inte-gnäll. Mer uppmuntran i vårt land – för utveckling i tiden. Så bänka dig kl. 18 på onsdag och häng med!

När jag ändå har er på tråden:

Är det någon som vill haka på och gå ut och äta på Söder på torsdag kväll kl. 19.00? Här är restaurangen. Kringlan, Öpedagogen och några till som är på Framtidens lärande kommer också. När man ändå är i krokarna är det synd att inte träffas. Tycker jag. Bord är bokat och några platser finns kvar. Hör av dig på något sätt så kan vi ses! Sånt gillar jag.

Share

Car Mania och akronymer

Bild, Publicera, , , ,

I början av min bloggarbana skrev jag ofta om olika webbtjänster där man kunde ladda upp sin bild. Tanken med det vara att jag tror att elever som börjar med att göra en snygg layout till något sedan kan gå vidare till att skriva och på annat sätt använda bilden. Ibland gör vi tvärtom i skolan och en del tröttnar innan de hinner till det andra.

Jag plåtade en snygg rosa bil. Den hamnade på omslaget:


Den är uppladdad på

Och här kör jag som uppmuntrar till att jobba med beskrivningar (OBS! Å, ä och ö får skrivas om till aa, ae och oe):


by WishAFriend.com

Share

IKT eller IT – en het potatis

I media, ,

Anders Lotsson på Computer Sweden tar upp en het potatis. Ska vi skrota IKT-bergeppet och använda förkortningen IT som de flesta gör? Nuförtiden är det nästan omöjligt att jobba med en dator utan att kommunicera. Han skriver:

”En dator utan nätverk och internet är lika användbar som en bil som står inlåst i garaget.”

Lotsson konstaterar också att det nästan bara är i skolvärlden och i delar av EU-byråkratin som IKT används som uttryck. På engelska heter det ICT, men i svenska samhället och på de flesta företag är IT ett känt och använt begrepp.

Egentligen kan man tycka att tjafset inte spelar någon roll. Men jag tycker att det gör det. Föräldrar som ska känna sig delaktiga i skolan möts av en värld av begrepp som de förväntas kunna utan att någon förklarar dem för dem. IUP, APT, SET, IKT – listan kan göras lång.
Har man ett annat modersmål blir det inte lättare. Då ska man verkligen inte behöva tampas med alla dessa förkortningar skolan så ofta svänger sig med.

Jag vet att när jag gick min lärarutbildning för dölängesen, pratade man om att skolan skulle behöva ett fackspråk för att få pondus. Ungefär som läkarna hade sina ord. Eller tandläkarna med sina ”ett composit”, eller vad de nu säger när de gräver i ens mun.
Som om det var i orden skolans innehåll och framgång låg, inte i själva görandet.

I och med att skolan svänger sig med begrepp som samhället sällan använder, distansierar vi oss från omvärlden. Skapar ett vi och dom. Jag vill att skolan ska vara ett del av samhället och att vi ska fylla begreppen med allt det goda som utveckling för med sig. Det händer inte av sig själv bara för att vi petar in ett K i en förkortning. Ett litet K betyder inte så mycket. Men skapar det ett vi och dem, betyder det allt.

Share

Svenskläraren sätter fingret på

I media, , , ,

Jag slår upp det nya numret av Svenskläraren och hittar en artikel som jag skrev för över ett halvår sedan. Orden verkar obekanta, men på något vis känner jag igen dem. Och jag håller med mig själv om vad jag skrev en gång i tiden, vilket känns skönt. Rubriken är ”Twittrande lärare behövs”.

Jag anser nämligen att lärare behöver undersöka de kanaler som finns för påverkan och kommunikation om vi ska kunna följa läroplanen när det gäller:

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet.  (Lp094, Lpf94)

Om vägarna för att påverka i samhället ändras, måste vi ta del av förändringen. Vare sig vi gillar det eller inte. Vi är inte en bunt frilansare, utan har ett tydligt uppdrag.

Jag läser vidare i Svenskläraren, denna guldgruva, om forskning kring individualiseringen i skolan. Detta att elever får ”forska” enskilt eller att de får välja uppgifter i olika ordning efter en lista och att de därigenom tror att de får individanpassade uppgifter. Att samtalet i klassrummen har minskat och ordförrådet hos eleverna har blivit lidande. Monika Vinterek skriver om olika studier som visar detta (Jag hoppas hennes artikel blir sökbar i tidningens arkiv).

Jag tänker vidare kring vad vi kan göra för att låta eleverna utvecklas i sitt lärande. Vad kan vi lära oss av det som har gått fel? Inte är det att sätta sig med armarna i kors och sucka och säga att ”det går inte”. Läraren är utbildad för att se möjligheter. Vi är problemlösare. Det är vårt jobb.

Det jag har sett hos elever som får producera, förklara, samspråka kring uppgifter är att det pågår en process i dem som gör att de gör lärandet till sitt eget. Något de kan använda i andra sammanhang och inte bara för stunden. På riktigt-uppgifter ger engagemang.

Det kan vara jobbigt.

Fylla-i-uppgifter kan upplevas som avkopplande, och något som elever ibland själva väljer, men vad ger de för lärande? I längden?

I och med att fler och fler elever får tillgång till varsin dator, kan eleverna arbeta i gemensamma dokument, i wikis och på andra ytor. De kan diskutera i grupp där de ser varandra och på nätet. Läraren kan lättare följa arbetets gång och diskutera både där och öga mot öga med eleverna. Dessa kan även få respons från andra, utanför skolan, och ta intryck från andra.

Vi har alla möjligheter att öppna upp får lärande. All möjlighet att se potentialen i kommunikationen mellan människor. Vill vi ta tillfället att göra något bra av det?

Share

Konkret vad man kan lära av onlinespel

Spel, ,

Jag vill berätta något.

En kille spelar onlinespel. Han åker på träningar, träffar kompisar och gör många saker som hans föräldrar tycker är fint. Men så spelar han det där spelet på datorn. Ibland får han begränsningar, ibland är han inne i ett flow och får spela längre pass. Hans föräldrar börjar ana att han får ut en hel del av spelet. De börjar prata med honom om det. Helt enkelt fråga och visa sig intresserade. Inte bara intresserat prata om senaste fotbollsmatchen utan även om annat.

Jag har fått förmånen att prata med honom och han berättar för mig. När han märker att jag verkligen vill veta, lära mig, då berättar han mer och mer.

Han visar mig en text han skrivit till en tävling som varit i spelet. Skumma gärna igenom:

”Sire, your evil brother Zamorak has an advantage over us,
you must do something! Or we can’t win this war”, Zilyana said.
”I know, Zyliana. I’ve feared this for a long time now. But I’ve got a plan that can save Gielinor from the Lord of Chaos”, Saradomin answered. 
He and commander Zilyana was sitting in a tent in the camp near Avarrocka.
”And what would that be?” the commander asked.
”If you take your army out to war, I’ll stay here and build a temple by the river Salve and a bridge over the river. Then, I’ll bless the river. Only people with a good heart could cross it.”
”That seems to be a good idea. I’ll go distract the evil forces for you.”
”Good.”
A day later Zilyana showed up at the semi-finished temple.
”Sire, we’re just a few survivors. We couldn’t make it. I’m so sorry”, she said to Saradomin.
”I can get the time that’s needed. Just makes sure the temple gets finished for me, ok?” Saradomin said.
”I’ll try my best”, Zyliana answered.
”Phileas! Come over here!” Saradomin called to a young priest. ”I’ll not be around when the temple is finnished. You’ll need to bless the river”, Saradomin said when Phileas was close enough. Phileas nodded. ”I’ll be off”, Saradomin said to Zilyana. Zilyana nodded too.
Saradomin rode his unicorn. From a distance he heard the screams of the last survivors. They were tortured. Saradomin shivered. He didn’t like this but he had no choice. He began to trot slowly towards Zamorak’s camp.

Han har skrivit det själv med hjälp av tyda.se och ett chatsamtal som han startade när han kom hem från skolan och pappan var på jobbet. Pappan uppskattade att få ge respons på det här sättet och tog en skärmdump på det hela. Som ett minne.

Killen går i fjärde klass.

Om du tittar på ord och grammatik, skulle du ha gissat det?

Barn med sådant här kunnande går i våra skolor.
Har vi koll på vad de kan?
Vad har det med vår undervisning att göra?
Är det ett problem eller en möjlighet?

Killen visade mig även ett papper på uträkningar han brukar göra när han spelar. Han vill veta hur lång tid olika saker kommer att ta, hur mycket han ska jobba i spelet för att kunna tjäna in poäng för att kunna köpa olika saker, hur han ska veta hur mycket han tjäna o.s.v.

Förutom detta, chattar han med online-kompisar, arrangerar kalas och saker som de gör ihop. I spelet. En gång hade han fått gå fram till en som försökte fråga en grej på svenska när den andre bara kunde engelska och översätta åt dem. ”Äh, de behövde hjälp och jag var ju där.”

På YouTube hittar man otaliga instruktionsfilmer om olika genvägar och tips kring spel. Barn och ungdomar lägger ut detta för att de vill berätta något och för att de vill ha tittare till sina klipp.

Kan vi fånga den drivkraften i skolan?
Få barnen att berätta i text, bild och olika multimediala sammanhang?
Kan de få jobba på sin nivå?
Kan vi öppna upp och ta bort taket för lärandet?

Det är spännande att börja prata med dem, att fråga, att vara intresserad. Därav mitt förra inlägg.

Killen har gett mig tillstånd att använda hans texter. Länka gärna hit, men ta inte utan att fråga. Kanske hittar du någon i din närhet som kan ge dig liknande saker.

Bilden på huset: House without a roof av Leen van Yperen
Creative Commons: BY, NC, SA

Share