Vissa läser tidningen i sängen på morgonen. IT-pappan och jag gör det också men då ser det ut som på bilden nedan:

Märker ni att det finns en fyraåring i mitten? Hon är inskolad. Idag blev resultatet så här:

För alla skeptiker: Ja, det finns papperstidningar i huset. Ja, det finns ritpapper av god kvalitet. Ibland hamnar de också i sängen:

Så har man blivit utbytt. Killarnas kompisar har övertagit morsans plats i Guitar Hero-bandet. Jag är lätt tilltufsad med inte så svårt sårad. Det går över. Och gamlingar ska nog inte rocka loss.

Nä, om man skulle ta och leta upp dammsugaren.

Så har man blivit rockstjärna. Till slut. Efter alla barnaår då Bettan Bump och jag fick vara Björn och Benny eftersom de stora tjejerna redan hade paxat rollerna som Annifrid och Agneta, får jag nu greppa mikrofonen. Sönerna spelar trummor och gitarr och morsan wailar. Kan det bli bättre julefrid?
Som ni fattar, så har sönerna fått Guitar Hero World Tour i julklapp. Jag var lite orolig at de inte skulle önska sig det, men när de äntligen klottrade ner det på sina önskelistor gjorde jag high five i smyg.

Själv fick jag några små fina julklappar. Av självaste kommunen fick jag till exempel ett badlakan. Med kommunens namn och logga som inskription. Fint. Fast det ger mig en viss flashback av barndomen det också och det har inget med Abba att göra. Jag hade nämligen ett badlakan som mamma hade fållat själv efter att det inhandlats på Skroten (Ett välkänt tygställe i Knallebygden). Det var inte vilket badlakan som helst för det hade texten med namnet av det lokala badhuset tryckt på. Åh, så pinsamt när man skulle bada på en av kommunens alla stränder. Tänk om folk trodde att man hade snott badlakanet! Blängde de inte lite väl mycket? Nu känner jag lite likadant. Kan folk tro at jag har snott mitt julbadlakan? Från självaste kommunen?
Fast rockstjärnor brukar väl få göra lite som de vill? Än har jag iallafall inte haft sönder något hotellrum. Att sno ett badlakan hamnar väl inte på några löpsedlar? När jag blir känd, menar jag?

God fortsättning alla!

De beställda varorna kom med posten idag. Jag råkade spankulera förbi brevlådan just som Postis Per kom, så jag kunde personligen motta varorna. Hade jag inte varit så kontrollerad hade jag nog gett ängeln brevbäraren en kyss på munnen!
Nu växlar familjen mellan Uppesittarkväll på ena kanalen och Uppesittargokväll på den andra. Julgranen tindrar, glöggen värmer strupen och barnen är sams. Borde man inte stressa just nu? Är det något lurt, är något fel? Det visar sig nog snart i så fall.
Nu börjar Hulken på tv. Se där ja, lite äkta julstämning!

Hälsningar IT-mamman som fick lite skrivklåda
P.S Ni ser väl på Kalle imorgon vid 15-tiden? Bara så jag vet var jag har er. Känns fint på något sätt att veta det.

IT-mamman goes on holiday. Inte långt bort utan mer i sinnet, om man säger så. Denna blogg riskerar att bli mindre IT och mer mammig under denna ledighet, men ni som har hängt med ett tag, vet att jag pendlar mellan dessa båda delar av mitt jag i min blogg. Take it or leave it, snälla söta ni.

Julförberedelserna går som smort. Knäcken blev misslyckad, medan det gick bättre med tryffeln och mintkyssarna. That´s life. Och huset är städat. Eller, det var städat i morse. Men fönstren struntar jag i. Det blir jul utan att de är putsade. Ser man bara till att bara bjuda hit folk på kvällen, så är det ingen som ser något ändå. Klapparna är fixade. Eller nästan alla. Två väntas in med posten imorgon. De kommer säkert. Någon gång.

Till sist vill jag önska Danne Maräng och Lotta samt Tina och Lars en riktigt god jul om ni ramlar in här! Era kort blev inte skickade, men tack för era! Jag krälar och erkänner att jag inte alltid får till det. Men nästa år – då ska jag lyckas både med julkorten, knäcken och kanske till och med med fönstren. Och jag ska beställa julklapparna på nätet redan i augusti.

God Jul!