Kategoriarkiv: Opinion

Julklapp till lärare

Får jag ge en julklapp till en lärare blir det boken Inte bara tennis av Peter Barlach. Det är egentligen en ungdomsbok, men den behöver läsas av dem som har barn och ungdomar i sin närhet. Som lärare har.

Boken handlar om en 12-årig kille, John, som mister sin mamma i en olycka. Kvar är han, hans syster och pappa. Johns tankar och känslor beskrivs på ett sätt som bara en som har upplevt hur det är att mista någon kan beskriva. Och Peter har upplevt det. Precis som bokens John var han 12 år när hans mamma dog. Han beskriver hur hans kompisar, lärare och andra vuxnar bemöter honom. Det är viktig läsning. Urviktig. För en tolvåring som mister en förälder kan också mista den förälder som finns kvar. Inte kroppsligen men själsligen. Han blir ensam. Och de vuxna, framförallt lärare, som finns i hans närhet kan förvärra så mycket genom att inte förstå.

En väg till viss erfarenhet är den här boken. Jag läste igenkännande och var glad och rörd över att någon kan beskriva det boken handlar om på det här sättet.
Hade den inte varit så viktig, hade jag inte tipsat om den. Men den är fantastiskt viktig. Det är en bok som man ger någon man vill ska ha det allra bästa.

Oj, jag ser nu att man måste beställa senast idag för att få boken före jul! Skynda att fynda. 100 spänn är inte mycket för något som gör skillnad.

Share

Att rusta eleverna

IT för pedagoger skriver Stefan Pålsson att den digitala tekniken blir allt viktigare när vi läser, skriver, diskuterar och samtalar. Skolan måste därför rusta eleverna för att kunna anpassa sitt språk till olika sammanhang.

Yes. Yes. Yes.

Stefan citerar Richard Domeij, som talade vid Skolforum tidigare i år:

Man kan inte längre tala om en korrekt användning av språket som passar i alla situationer. Istället gäller det att förstå och behärska tekniken och att kunna ta hänsyn till de konkreta villkor och normer som gäller. Språkriktighet har ersatts av textriktighet och förmågan att använda olika uttrycksformer på ett korrekt sätt i rätt sammanhang.

Richard menar att eleverna måste kunna uttrycka sig formellt och språkligt korrekt, men också att de måste lära sig att uttrycka sig i bloggosfären för att kunna delta i olika demokratiska diskussioner.  Fler kan numer delta i det offentliga samtalet som förs på Internet, men skolan är ofta dålig på att rusta eleverna för att delta.

Det är bra att vi får upp ögonen för detta. Frågan är om vi gör något åt det? Jo, jag vet. Jag har ställt frågan tidigare, men den är viktig. Väldigt viktig.

 

 

Share

Luciamorgon 34 år senare

Här tar en fyraåring för första gången på sig Luciakronan imorgon bitti. Ett ljus har visserligen gått sönder efter intensivt provande, men det gör inte så mycket. Huvudsaken är att det glittrar och lyser och att man får sjunga Natten går tunga fjät för full hals.
Jag ska lyssna och glädjas och har faktiskt kommit över att jag för ett antal år sedan själv var en fyraåring som inte fick vara Lucia. Jo, jag har kommit över det. Glitter på sné och rödgråtna ögon – det har jag inte längre. Inte alls.
Men jag känner av min egen fyraårings pirr och förväntan. Det liksom smittar.

Share

Finland och Sverige – ganska lika?

I Finland klarar inte lärarna av att ge eleverna den digitala kompetens de behöver. Enligt undersökningen SITES får lärarna inte alls till det i undervisningen.
Sulonen Krisse, utbildningsråd på utbildningsstyrelsen, menar att Finland ligger efter både Norge och Danmark när det gäller antal datorer per elev. Märkte ni vad som saknades i uttalandet?

Sverige.

Nu är det skrutt med datorutbildningen i Finland och så får inte Sverige komma med bland dem som anses ha det bättre. Men är vi inte ledande inom IT? Va?

Nähä, vad synd.

Vad ska vi göra åt det då? Kanske som man gör i Finland där lärarna klarar ordbehandling och att e-posta, men är osäkra på annat inom IT. Lärarna där erbjuds fortbildning ”för dem som vill lära sig mera”.

Jaha, och om man inte vill lära sig mera då?

Då får man fortsätta att vara ett land som andra inte ser upp till.
Tänkte´nte på dé.

Share

Webbtexter måste in i kommande kursplan

Igår var jag med ett gäng webbskribenter och lyssnade på föreläsningar om hur man skriver på webben. Jätteintressant! Främst handlade det om hur man skriver på kommunala webbplatser, men tipsen gällde också i ett vidare begrepp.

Och jag förstod att jag gör en hel del fel! (Här på bloggen är det mesta fel ur ett webbperspektiv, men det stör mig inte.) Jag gör en hel del tankefel i det jag publicerar i jobbet. Underbar lärdom!
Man ska nämligen:

  • Skala, skala, skala. Behöver man skriva: ”Med detta menas….”, så ska man förenkla det man först skrev.
  • Strunta i lulllull och traggliga inledningar. Rakt på sak – det viktigaste först. Läsaren orkar sällan läsa klart.
  • Strunta i långa krånglga ord. Duschkabininsbidragsansökningblankett är totalfel.
  • Tänka på läsarens bästa. Ha moster Agda, grannen Abdul eller 12-årige Jonatan i tankarna när du skriver.
  • Ta bort långa meningar med knepiga bisatser. Använd rak ordföljd.
  • Använd inte ordet ”man” om det kan undvikas. Hellre ”vi, jag och du” (Tänk på att detta är kommunala webbplatser – jag blir glad över det medmänskliga som genomsyrar detta!)

Massor av fler tips finns i gratisboken Publik #2, 405 tips för bättre kommunikation som kan beställas här.

Så tänker jag vidare. Lär vi eleverna att analysera webbtexter och webbplatser? Borde vi göra det?
Ja, menar jag! 
Eleverna möter så mycket text och bild på nätet – hur kan vi använda det i skolan? Många av dem kommer med all sannorlikhet att publicera en hel del på nätet i sina kommande jobb. Är de förberedda inför det?
Vi sysslar mycket med att lära eleverna skriva berättelser i skolan. De ska krydda sitt språk med adjektiv och adverb och de ska gärna skriva liiite till. Ser man till webben, så är detta totalfel. Sorry, men Strindberg hade inte fått jobb som webbskribent. Nu menar jag inte att man ska sluta att öva sig i att skriva mustiga berättelser. Nej, det är klart eleverna ska göra sånt!
Men inte bara.
De behöver lära sig att skriva för olika sammanhang. På webben skriver man som sagt kort (Inte som jag gör nu) och länkar till en längre variant av texten. Man skriver faktarutor, man använder punktform och man använder bild och film, för att förklara och visa.

Nyligen fick vi som ingår i Skolverkets referensgrupp IT-pedagoger ett arbetsmaterial om hur man vill införa IT i kommande kursplaner. Jonas har lagt ut det på sin blogg, och i materialet kan ni läsa aktuell forskning och väldigt vettiga tankar. Jag tror man måste få med både analyserande och publicerande av webbtexter i kommande kursplan i svenska. Det kan inte vara upp till varje lärare att välja att ignorera eller att arbeta med sådana texter.
Har jag fel? Kommentera gärna!

Share

Samtal med en 9-åring

9-åringen, mäkta stolt: Jag hittade en glitch i spelet (Han menar ett online-spel).
Jag: Öh, vad är en glitch?
9-åringen: Meh, vet du inte det?!
Jag: Njaä….
9-åringen: Det är…… (Läs förklaringen på Wikipedia, på NE finns den inte). Så jag har gjort en film, så andra får reda på det.
Jag: Mmmm, så bra. Men, hur gjorde du det?
9-åringen: Filmade med min mobilkamera. Fast det var lite svårt att både filma och visa hur gubben skulle gå på samma gång. Och ljudet blev inte så bra, så det är lite svårt att höra vad jag säger.
Jag: Så du berättade hur man skulle göra?
9-åringen: Ja, jag berättade på engelska, för det ska man göra när man berättar om glitchar.
Jag: Berättade du på engelska? Men du… (Här tänker jag säga att han inte kan säga såna saker på engelska, men lärarådran i mig sätter stopp för det, tack och lov.) Istället säger jag: Kan jag få se?
9-åringen, fortfarande mäkta stolt: Här är det. På YouTube!

Ljudet är verkligen inte särskilt bra, men man hör och man ser.
Bredvid mig står 9-åringen, en stolt kille som har filmat, navigerat och laddat upp material på webben. En kille som har pratat engelska, hojtat frågor till sina föräldrar om ord han måste lära sig för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Ett viktigt uppdrag: Att lära världen om en glitch de inte hade en aning om.

Har han lärt sig något? Ja, det är jag övertygad om.

Kan vi tillvarata något av detta i skolan? Ja, det är jag övertygad om, för det finns med all säkerhet en liknande 9-åring någonstans i din närhet.
:

Share