Om du är sugen på att lära dig att publicera på webben, kan jag tipsa om Webbstjärnans utbildning som hålls på en mängd olika ställen i Sverige och som är alldeles gratis. Där kommer deltagarna att få lära sig grunderna i WordPress.
Vill man, kan man sedan få en sajt som slutar på.se, och ligger på ett webbhotell, till sig och sina elever. Det är genom tävlingen Webbstjärnan. Alldeles gratis. Stiftelsen .SE som står bakom alla webbadresser som slutar på .se, står för fiolerna, eftersom de vill verka för fortsatt utveckling av Internet i Sverige.
Första tillfället är den 20 och 21 juni i Malmö. Båda dagarna har samma innehåll, så det räcker att välja en av dagarna. Jag kommer att vara kursledare där, samt i Göteborg den 11 augusti och Kungsbacka den 16 augusti. Plus vid några andra tillfällen. Andra lärare/ bloggare kommer också att hålla i utbildningar. För att se om det finns någon utbildning nära dig, gå in här. Och anmäl dig gärna. Inga förkunskaper behövs. Come as you are.
Forskning sedan lång tid tillbaka visar att det förhåller sig så. Ändå pratar vi ibland i skolan om att ”allt måste inte vara roligt”. Men det måste det. Roligt som i lika med engagerande. Inte alltid som i lika med clownnäsor på. Men engagerande.
Många av eleverna är djupt engagerade i onlinespel. Fler och fler av dem sysslar med ett stort mått av skapande i dessa spel, till exempel i Minecraft. Och många av dem kliar sig i huvudet för att själva komma på hur de ska göra för att skapa egna spel. Någon frågar rektorn, som frågar IT-pedagogen, som frågar programmerare. De vill verkligen lära. Men hur? Det är svårt att programmera. Jag har skrivit om det förut och tipsade då om Breadcrumb som en väg att förstå programmeringstanken.
Det jag får som svar när jag frågar om hur man ska ta de första stegen är: Börja enkelt. Programmering är svårt. Lär dig hur ett spel är uppbyggt. Kika på kod, mixtra i befintlig sådan och se vad som händer. WordPress är bra att börja med. Där går det att se hur sidor är uppbyggda, hur widgetar fungerar och sedan kan man testa att skapa något liknande.
Men det finns mer.
Scratch har en del av er kanske provat. Ugglemamma har gjort en bra och lättförståelig instruktionsfilm om det:
Idag hittade jag Squeak Etoys på Squekland.org. Det är gratis och finns att ladda ner för både Mac och Windows. På deras sida kan man läsa om hur elever kan bygga upp en animerad berättelse och samtidigt förstå tanken bakom programmering. Detta samtidigt som deras självkänsla byggs upp: Jag vill något, jag lär mig något, jag förstår, jag kan! I One laptop per child, projektet där man utrustar barn i världens fattigaste delar med datorer, används Squeak Etoys.
En annan programmeringstjänst är Pharo där man också lär sig vad olika kommandon får för inverkan på det man programmerar. Här finns en instruktionsfilm som visar lite vad det handlar om:
En sak som jag hittade i min jakt på programmeringstjänster och som jag verkligen blev intresserad av personligen, var OpenSophie. Det är en tjänst där man kombinerar text, ljud, film och bild och där man kan göra en egen e-bok. Man drar och släpper obejkt, markerar ord och lägger in kommandon för att få saker att hända. har man arbetat med att förstå script-programmering, förstår man lättare hur man ska göra olika kommandon. Det här måste jag testa!
På AidaWeb kan man också lära sig att programmera med språket SmallTalk. Det verkar inte vara lika intuitivt som de andra tjänsterna, men ändå inte för svårt för att man ska kunna klura ut hur det fungerar. Även denna gratistjänst finns att ladda ner för både Mac och Windows.
Uppdaterat: Paul Belfrage tipsar om Alice för lite äldre elever. Tack! Det ser riktigt bra ut. Man programmerar i 3D och kan använda bilder från programmets egen bildbank.
Att lära sig programmera är att lära sig:
problemlösning.
att förstå bakomliggande orsaker.
att själv hitta nya sätt att skapa berättelser.
att utveckla sitt matematiska och språkliga kunnande.
Ska vi syssla med sådant i skolan? Ja, säger jag. Att läsa instruktioner för att lära sig något och sedan genomföra det, kräver mycket av eleverna. Det skapar engagemang. Att sedan göra spelbeskrivningar på svenska eller ett annat språk till det man själv har skapat, hjälper språket vidare. Redan i år 1-3 ska eleverna arbeta med spelmanualer. De ska också arbeta med ”texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.”
Det står inskrivet i läroplanen. Det står också i Lgr11 syftet för svenska att:
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom under visningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Att börja i något engagerande kan ge många tillfällen att uttrycka sig och att komma vidare i både läsning och skrivning.
Och om vi går in på matematik, kan vi läsa att:
Lgr11 – Matematik
Syfte:
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förut sättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
• föra och följa matematiska resonemang
Centralt innehåll
År 1-3:
Problemlösning
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
År 4-6:
Problemlösning
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
År 7-9:
Taluppfattning och tals användning
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
Algebra
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
Geometri
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av två och tredimensionella objekt.
Problemlösning
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
Behöver man som lärare kunna allt innan man visar eleverna på de möjligheter som finns i enkel programmering?
Om man måste det, vågar nog ingen av oss hosta om dessa länkar. Jag har skrivit om länkarna, trots att jag säkert har fått något om bakfoten. Någon som förstår sig på sådant här bättre än jag, upptäcker säkert något fel. Men det får inte hindra mig från att vara nyfiken och försöka förstå. Man måste inte kunna allt innan man andas om det. Så även i skolan. Man kan visa eleverna att dessa länkar finns, man kan hänvisa till instruktionsfilmer och man kan tillåta eleverna att prova. Man kan lära tillsammans. Det kan vara så att några elever har väntat på just detta. De provar hemma. Be dem berätta hur man gör. Kanske i en instruktionsfilm som de skapat med hjälp av gratistjänsten Screen-o-Matic, Screenr eller någon annan tjänst. Bara inte vår rädsla för att förlora ansiktet om vi själva inte kan, eller vårt ”Jag har inte tid” hindrar oss från att hjälpa våra elever att hitta vidare.
De vill lära. Det finns de som frågar rektorn om hjälp.
Den 20 maj förvandlades New York Public Library för en natt till en plats för ett Alternate Reality Game (ARG), vilket jag skrev om i förra inlägget.
Nu kan den som vill få vara med i New York Public Librarys ARG. När som helst!
Man registrerar sig, laddar ner appen eller går in på sin dator och kör därifrån. Sedan gäller det att ta sig igenom olika quest. Där finns alltid en uppgift som ska utveckla något hos användaren. Jag hamnade till exempel i denna utmaning:
1. MAKE A DECLARATION: Create your own declaration of — anything! A declaration or manifesto is the first step toward future change. What do you want to passionately declare? And who can you get to sign your declaration? Try to get 56 people to add their own ”John Hancock” — or signature. (That’s the same number of people who signed Thomas Jefferson’s declaration.) Once you’ve reached 56 signatures, read your declaration aloud in a public place. (Add a photo to show us your signatures.)
Nu måste jag tänka till. En deklaration. Ett manifest. För att förändra. Tänk om man skulle.. Ja, absolut!
Sedan måste jag komma på hur jag ska få 56 personer att skriva på mitt manifest. Vilka vägar ska jag ta för att göra det? Och sedan ska jag läsa upp det på allmän plats! En verklig utmaning.
Mer ARG i livet! Mer ARG i skolan. Där pågår ju en del av livet.
Vill du skriva på min Declaration of developing kid’s self-esteem? Behöver ha 56 signaturer precis som det fanns i Declaration of Independence. Tror att en tummen upp kan räknas. Hittas här. Fast då måste man vara inloggad.. Alltså får du också delta. Vi ses där!
Podcast. Det har varit svårt att få kläm på tycker jag. Men nu har jag fått tips via från Martin Lindeskog, även kallad @Lyceum på Twitter, om tjänsten Cinch. Och jag är såld. Varför? Det är så lätt!
Vänta, det tar en stund innan den laddar upp:
Man kan logga in via Facebook eller Twitter och sedan är det bara att tuta och köra. Record, save – that’s it. Vill man, kan man ladda upp en bild. Man kan välja att lägga ut en länk till podcasten eller bädda in den så som jag har gjort ovan. Det går också att twittra eller facebooka ut den. Går man in via länken kan den som lyssnar kommentera. Vad mer kan man önska? Jo, att det är smidigt att följa andra som podcastar. Klicka på Follow precis som i Twitter, så håller du koll på andra och deras idéer.
Åsa Kronkvist, also known as Ugglemamma, har gjort det igen. Förklarat så man förstår:
Det fanns en tid, för inte alls så länge sedan, då Internet främst sågs som en arena för att söka information. För dem som var någorlunda slängda i teknik var det dessutom möjligt att publicera information. Så är det inte längre. Med sociala mediers framväxt har vi gått från ett informationssamhälle till ett interaktionssamhälle. Eller för att vara noga, så står vi kanske med en fot i varje del. Det är ett bra och stabilt sätt att stå på. Med fötterna brett isär är det lättare att stå stadigt.
Hon har skapat sajten samarbetaonline där hon visar hur man gör för att just samarbeta via nätet. Och hon förklarar som sagt så man vill gråta av glädje. Med hjälp av kantareller fattar jag plötsligt det där om att man inte bara kan stanna vid problem. Säga att det inte går. Att man inte har tid. Det gäller här och nu.
Läs så förstår du vad jag menar. Och sprid denna fantastiska tjänst. Please. Våra unga behöver den nu. Vi behöver den nu. Inte sen.
Rosén visar att barns läsförståelse i 9-10-årsåldern har försämrats avsevärt de senaste åren i Sverige. Studien sträcker sig över drygt 30 år mellan 1970 och 2001 och omfattar elever i Sverige, USA, Italien och Ungern. Resultaten för eleverna i USA liknar dem hos oss. Det man kan se är att datoranvändningen på fritiden har ökat i dessa båda länder under samma tid. Det finns ett samband mellan ökad datoranvändning och minskad läsförståelse.
Jag hade gärna sett att studien fortsatt. 2001 är längesen och mycket har hänt sedan dess. I en annan studie ”Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders’ Oral Proficiency and Vocabulary” som gjordes av Pia Sundqvist vid Karlstad Universitet 2009, visar det sig att dataspel och internet på fritiden har stor positiv påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska. Sundqvist har låtit 80 elever i årskurs 9 delta i studien, där hon har studerat om den engelska de möter genom tv, böcker, tidningar, data, film, musik och Internet, har någon effekt på deras skolresultat när det gäller engelska. Det visar sig att att tiden de ägnar sig åt detta på fritiden är avgörande, men även vilken sorts aktivitet de använder sig av. Läsning, dataspel och Internet där ungdomarna tvingas lita på och använda sin språkliga förmåga ger mycket bättre resultat än om de bara tittar på film eller lyssnar på musik. Att producera är viktigare än att konsumera. Pojkar har här ett försprång med ett större ordförråd gentemot vad flickorna har, som inte sysslar med dataspel i lika stor utsträckning. Samtidigt konstaterar Sundqvist att om flickorna ägnade lika mycket tid på dataspel och Internet som pojkarna, så skulle flickornas språkfärdigheter antagligen vara vida överlägsna pojkarnas. Hon poängterar också att det inte finns någon koppling mellan elevernas förmåga att lära från fritidsengelskan och deras socioekonomiska bakgrund. Alla elever skulle tjäna på att lägga mer tid på sådana här aktiviteter. Sundqvist menar att lärare borde kunna anpassa undervisningen bättre om de vet hur eleverna påverkas av sina fritidsaktiviteter. Hon menar också att det kan vara intressant för föräldrar att veta vilka positiva effekter dataspelande kan ha.
Men så visar Roséns studie något annat. Datoranvändning på fritiden har negativ inverkan på läsförmågan på modersmålet. Det handlar inte om engelska som i Sundqvists studie, men det handlar om språk. Vad gäller?
När jag läser Roséns studie, som jag tycker är intressant, funderar jag. Det har hunnit gå tio år mellan det att de senaste uppgifterna samlades in 2001 och tills dess att rapporten kom ut. Vad har hänt under den tiden? Då, 2001, var det mest CD-ROM-spel som fanns på marknaden. Spel som inte gav samma delaktighet som onlinespel gör idag. Vad kan vi ha utvecklat för förmågor efter det att studien slutade, med tanke på att det har blivit så mycket lättare att vara delaktig, att producera istället för att konsumera – det som Sundqvist visar vara framgångsfaktorer i språkutveckling? Men Monica Roséns studie är ändå intressant. Vi behöver nämligen fundera över vad som påverkar. Frågan är vad vi gör med resultaten. Kanske är det så att vi i den tid vi lever behöver ha en annan sorts läsförståelse än den som undersökts. Kanske behöver vi kunna navigera oss mellan många olika sidor på Internet, läsa kortfattad information, se filmklipp och sätta samman det till förståelse. Vi behöver kunna kommentera och diskutera medan vi läser. Det är en annan typ av läsförståelse än den man behövde på 1970-talet när studien startade. Det är en annan typ av läsförståelse man behövde 2001. Vissa förmågor som vi behöver idag kanske är ytliga och inte djupa som de förmågor man kan behöva för att läsa Leo Tolstojs Krig och fred, med de behövs. Att tränga in i Krig och fred för att förstå och analysera är också viktigt, men inte den enda förmåga som ska utvecklas.
Jag vill lyfta blicken och titta med nyfikenhet och spänning på vad som sker i vår värld. Det finns förmågor vi alla kan utveckla. Därför är det extra viktigt att vi inte agerar impulsivt och slänger ut alla datorer som finns, när det kommer rapporter som pekar på att våra förmågor har ändrats. Istället behöver vi fundera på vad som är viktigt för oss idag. Och imorgon. Och vi behöver studera aktuella händelser. Rapporter om vad som sker här och nu i vårt delaktiga samhälle välkomnas.
