Taggarkiv: möjligheter

Farligt eller bara ovant?

Jag letar gamla klipp om farligheter och ramlade över detta. Något att fundera på och som jag använde delar av på föreläsningen för två skolor i Göteborg idag. Vilka farligheter ser vi i ungdomars liv idag? Hur ser vi på Bilddagboken, facebook och annat? Varnar vi rakt av eller tar vi reda på vad det innebär? För dem?

Någon som kommer ihåg Greese?:

Och så detta om den farliga skateboarden:

Jag visade filmerna för 14-åringen och frågade om han höll med om att skateboardåkning är en ensamsport. Han tittade på mig som om jag var ett ufo. ”Åka skateboard ensam? Det gör man ju aldrig!”
Nä, det är ju det. Och vad gör de när de skejtar? De filmar och klipper ihop, lägger på musik och text. De är kreativa! De umgås.

Vuxna kan behöva få upp ögonen för sådant som de inte känner att de är en del av. Att fråga barnen och ungdomarna om vad de gör är en bra början.

Är det någon lärare som har hittat hit som jag träffade tidigare idag och som tappade bort länken till de saker jag tog upp på föreläsningen, så hittar ni den här. Roligt att träffa er! Önskar er all lycka i ert arbete!

Share

Läs en blogg som inspirerar

Anne-Marie Körling är en av de pedagoger jag har störst förtroende för. Idag skriver hon på sin blogg:

Jag följer nu en liten, liten en. Denna lilla, lilla är just i färd med att bli oerhört besviken på sitt inträde i skolan. Allt det Lilla, Lille kan beaktas inte. Lilla, Lille blir oerhört ledsen då Lilla, lille inte får lära sig utan får göra om och lära mer av samma igen, ja tröttas ut av att inte utmanas. – Jag trodde jag skulle få lära mig, skulle Lilla, lille säga. Men Lilla, lille gör inte det. Lilla, Lille får ont i magen, för Lilla, Lille reagerar med den sorg och ilska som människan reagerar med då man inte tas emot för den man är och där ens kunskaper inte räknas eller undersöks, bekräftas eller utmanas så att eleven upplever sig i de utmaningar som eleven faktiskt själv förväntar sig. Detta är magont vi ska ta på stort allvar.

Varför jag har så stort förtroende för Anne-Marie är för att hon inte stannar vid att se problemen. Hon gör något av dem. Hon låter inte gnället stanna vid kaffekoppen på lärarrummet eller i bloggen. Hon utvecklar en idé, ja många idéer. Alltid utifrån det hon ser hos barnen. De är i fokus, inte hennes egen roll som lärare. Inte hennes arbetstider, inte hennes sommarlov – barnen är i fokus.

Läs det hon skriver om att få de elever som anses stökiga att känna att skolan angår dem. Läs om hur skolan ska få angå alla elever. Läs hennes blogg.

Share

Om en vän och om något annat

Jag lovade i förra inlägget berätta om vad som är på gång här. Och det ska jag. Men först något annat.

Tidigare ikväll satt jag och följde fullmäktiges beslut via Twitter, när det plötsligt visade sig att en Twittervän och hennes dotter hade omkommit i en bilolycka.

Proportionerna av allt blev tydliga. Vad är viktigt i livet?

Nu vet jag att man kan sörja någon man aldrig har träffat på annat sätt än via nätet. Det bara är så. Människor är verkliga där också.
Jag sörjer dig och din dotter, @just_tea.

Men jag ska berätta vad som har hänt här i min kommun – vad som är klart. Jag publicerar det som låg på vänt och som jag tidigare bara längtade att få trycka ut. Nu gör jag det utan större gester:

Alla elever i skolår 6-9 i S-sund, där jag bor och jobbar, ska få varsin dator att använda i skolan och hemma från och med augusti nästa år. Inte bara några klasser eller skolor, utan alla.

Varför då?

  • Därför att de ska få möjligheter att kunna bli de världsmedborgare de förväntas vara.
  • De ska kunna få lära sig allt det de inte kan lära sig nu, därför att de inte har redskapen.
  • De ska få lära sig olika sätt att kommunicera. reflektera och analysera.
  • De ska få bearbeta texter på ett sätt som de inte kan idag.
  • De ska få nå långt, långt!
  • De ska få känna att skolan angår dem, att de lär sig saker för livet och därmed få känna hur det känns att lära när man är motiverad.
  • De som har det jobbigast med att läsa och skriva ska slippa tappa bort papper och att behöva vänta på att någon ska läsa upp saker för dem. Det kan datorn hjälpa dem med. Bara en sån enkel sak!
  • De ska kunna få utnyttja hela sitt register när de lär sig.

Det är dags att kavla upp ärmarna och se till att eleverna får använda datorerna till allt det ovan beskrivna. För det kan läraren se till att får.

Bild: Photos8.com

Share

En lektion full av möjligheter

Idag har jag sett särskoleelever som har spelat Wii. Som har tränat motorik och turtagning. Som har berättat för sin lärare hur man gör när funderingar har uppstått.
Samma elever har visat filmer som de har gjort i PhotoStory. De är mäkta stolta över vad de har att visa och de växer när de hör sin egen inspelade röst.
Dessa elever navigerar lätt mellen olika funktioner på datorn och använder tekniken för att läsa, skriva, berätta och uppleva.
Deras lärare tror på dem. Och de tror på sig själva.

Det är så det ska vara.
Nu ska jag smälta det jag har sett och sedan se hur andra i kommunens skolor kan få ta del av det. Funderingarna slutar inte bara för att det är fredag.

Share