Jag välkomnar sociala medier. Bloggar, wikis, mikrobloggar och allt vad som finns. Jag tror att ett givande och tagande leder till högre kunskap än om var och en sitter och sliter ensam. Men..
Vi måste lära oss att använda dem rätt. Och det gör vi bara om vi provar och pratar om hur vi vill använda dem. Ett slags sociala medier-netikett.

Är det OK att din rektor kontaktar dig per telefon på helgen och ställer en jobbrelaterad fråga? Ber dig fixa något? Vad skulle du tycka om det? Fundera en stund.

Om din rektor ställer samma fråga på Facebook eller Twitter – är det OK? Visst, du kanske jobbar en lördag, men du bestämmer över din tid och vill kunna koppla av när du vill. När du inte har schemalagd arbetstid vill du bestämma över din tid. För om vi alltid kan bli kontaktade i fråga om jobbet – hur länge dröjer det då innan vi går in i den där väggen?

Fundera nu ett steg till. Ställer du själv jobbrelaterade frågor till dina kollegor en lördagkväll? Kräver du att de ska koppla på jobbtänket när som helst? Då har du ansvar i att väggen närmar sig någon.

Allmänna frågor som kastas ut på Twitter – no problems. Den som vill kan ta tag i tråden och hjälpa till. Men att avkräva någon att tänka jobb när den har bestämt sig för att slösurfa på facebook för att umgås med sina vänner – det är inte OK. Bara för att det är lätt att ta kontakt, får vi inte sluta tänka på andras situation.

Så tänker jag. Hur tänker du?