Onsdagen den 28 september håller jag kurs för pedagoger i webbpubliceringsverktyget WordPress i Göteborg. Det är med det verktyget den här bloggen är uppbyggd. Vi kommer att gå igenom grunderna och köra allting väldigt basic, men eftersom det är en heldagsutbildning kommer vi att hinna ganska långt.
Det är Webbstjärnan, .SE, som står bakom utbildningen och som står för fiolerna. Deltagarna betalar ingenting mer än sin egen lunch. Det är genom dem du kommer att kunna anmäla lag från skolan till den tävling de anordnar där elever lär sig att webbpublicera. Ni får då en webbplats som ligger på eget webbhotell under ett år. När året är slut, kan ni välja om ni vill fortsätta tävla och behålla er webbplats, bekosta den själv, flytta den eller tanka ner den och spara ert arbete.
Det jag själv gillar med Webbstjärnan är att så många lärare och elever får en skjuts att komma igång och publicera på nätet. De hittar också genom tävlingen andra klasser att knyta kontakt med. Om de vill.
Att använda anslagstavlor i undervisningen är ett sätt att låta alla komma till tals. Det samma skulle kunna gälla på arbetslagsmöten. För att kunna ägna sig åt verkligt viktiga saker när man väl träffas, kan en digital anslagstavla vara en hjälp att hantera information. Allt är inte viktigt att uppta tid med på möten. De pedagoger som missar ett möte eller som flänger och far mellan olika skolor, kan få bli mer delaktiga i vad kollegorna pratar om. Men framför allt ser jag möjligheter för eleverna.
Det finns ett antal olika anslagstavlor med olika funktioner. Klicka på rubrikerna nedan för att komma till de olika webbplatserna.
Linoit
Här kan man enkelt lägga in post-it-lappar men också schemalägga händelser och se till att ett epostmeddelande skickas ut när det är dags för något viktigt.
Man kan lägga in dokument, filmklipp, bilder och anpassa det ganska långt efter sina behov.
Man kan också eposta vissa post-it-lappar direkt till någon (Se bara till att du har kopierat den först med hjälp av ikonen i verktygsraden, annars skickas hela lappen och finns inte kvar på anslagstavlan.)
Linolit fungerar även bra att använda på ipad eller iphone.
Det går att ha anslagstavlan helt öppen, det går att låta andra redigera eller enbart läsa, det går också att skapa grupper och att bjuda in deltagare:
Se instruktionsfilm för mer information:
Corkboard
Det här är en annan och kanske enklare tjänst. Här behövs ingen registrering. Den som startar en anslagstavla genom att gå in på sajten, får en url, alltså en webbadress, som går till just den anslasgstavlan. Den hittas uppe i adressfältet. Denna delas ut till dem som ska bidra till att anslagstavlan fylls.
Wallwisher
I Wallwisher kan man betsämma om anslagstavlan ska vara öppen för alla eller om bara du ska kunna se den. Man kan bocka för om man vill godkänna alla post-it-lappar innan de publiceras. Det kan vara lite knixigt att få ett epostmeddelande för varje lapp, men om man är orolig för att någon ska skriva olämpliga saker kan det vara ett sätt. Eleverna kanske har fått som läxa att skriva något till anslagstavlan. Läraren kan bestämma när allt ska publiceras, så ser eleverna varandras post-it-lappar på en och samma gång.
I Wallwisher kan man lägga upp filmklipp och bilder eller skriva. På så vis liknar den Linoit, även om Wallwisher inte riktigt har lika många olika möjligheter.
Jag upptäckte en sak idag. Vår gamla klassblogg levde. En elev hade nyligen gjort ett inlägg trots att vi officiellt la ner den för över tre år sedan när jag lämnade klassen. Då gick eleverna i femman. Nu går de i åttan.
Eleven skrev: ”Thank you all for comments and compliments!”
Det är ju så. Det betyder något att få respons på det man gör. Elevernas dokumentär om branden som de publicerade där (Den är nu borttagen av Google Video eftersom vi använde upphovsrättsskyddad musik. Jag skulle ha förstått bättre.) och annat som berörde dem var viktigt. Multimediabyrån kom och gjorde reportage om klassens bloggande eftersom det inte var helt vanligt med sådana bloggar för tre år sedan. Nu kommer det bloggar från var och varannan skola och jag ser tacksamt på.
Bloggen betydde något för oss. Att publicera och att få en röst betyder något på många håll i Sveriges skolor. Att få vara en del av ett kommunikativt samhälle skapar mening.
YouTube gör det från och med idag möjligt för oss att märka våra YouTube-klipp med Creative Commons.licensen CC-By-3.0 . Då kan andra få använda våra klipp, remixa och fixa. Om de ger oss credit för det. Och vi kan få använda andras klipp i våra produktioner. Ja, endast de som ligger under Creative Commons-licensen, alltså.
Det här öppnar upp för att samhället blir ännu mer dela-med-sig-vänligt.
Howard Rheingold pratade om samarbete vid sitt TED Talk 2005 och tog bland annat upp principen för The Ulitamte Game. Den där två människor erbjuds att dela på pengar och där den ene får bestämma hur pengarna ska delas. Om den som får bestämma hur pengarna ska delas, erbjuder den andre en för liten summa, tackar den andre oftast nej. Trots att han eller hon vet att ingen av dem då får ta del av pengarna. Det innebär att ingen delar med sig och vinsten blir noll för dem båda.
Samma sak i livet: Delar man inte med sig, får man sällan något tillbaka. Delar man med sig, kan man räkna med att själv få ut något av det. Open Source-tanken har inte uppstått helt random. Den ger något.
Tillbaka till YouTube. För att hitta de klipp som ligger under Creative Commons går man in på adressen www.youtube.com/editor. Där ska det under dagen, enligt BoingBoing, komma en knapp märkt CC. Jag får inte fram den än, men tydligen lanseras tjänsten först idag.
Använder man någons Creative Commons-licencierade YouTube-klipp, kommer det att stå var man har hämtat det. Bra!
Den som vill veta hur Creative Commons fungerar kan titta här:
(Och titta, nytt är att det står att skaparen har kvar upphovsrätten. Filmen är inbäddningsbar, så jag får lägga in den, men den har ännu inte hunnit läggas under CC-licens.)
Eller här, där elever förklarar:
De som inte har börjat prata Creative Commons i sina klasser än, gör det! Licensen är en del av samhället, precis som skolan är det.
Om du är sugen på att lära dig att publicera på webben, kan jag tipsa om Webbstjärnans utbildning som hålls på en mängd olika ställen i Sverige och som är alldeles gratis. Där kommer deltagarna att få lära sig grunderna i WordPress.
Vill man, kan man sedan få en sajt som slutar på.se, och ligger på ett webbhotell, till sig och sina elever. Det är genom tävlingen Webbstjärnan. Alldeles gratis. Stiftelsen .SE som står bakom alla webbadresser som slutar på .se, står för fiolerna, eftersom de vill verka för fortsatt utveckling av Internet i Sverige.
Första tillfället är den 20 och 21 juni i Malmö. Båda dagarna har samma innehåll, så det räcker att välja en av dagarna. Jag kommer att vara kursledare där, samt i Göteborg den 11 augusti och Kungsbacka den 16 augusti. Plus vid några andra tillfällen. Andra lärare/ bloggare kommer också att hålla i utbildningar. För att se om det finns någon utbildning nära dig, gå in här. Och anmäl dig gärna. Inga förkunskaper behövs. Come as you are.
Forskning sedan lång tid tillbaka visar att det förhåller sig så. Ändå pratar vi ibland i skolan om att ”allt måste inte vara roligt”. Men det måste det. Roligt som i lika med engagerande. Inte alltid som i lika med clownnäsor på. Men engagerande.
Många av eleverna är djupt engagerade i onlinespel. Fler och fler av dem sysslar med ett stort mått av skapande i dessa spel, till exempel i Minecraft. Och många av dem kliar sig i huvudet för att själva komma på hur de ska göra för att skapa egna spel. Någon frågar rektorn, som frågar IT-pedagogen, som frågar programmerare. De vill verkligen lära. Men hur? Det är svårt att programmera. Jag har skrivit om det förut och tipsade då om Breadcrumb som en väg att förstå programmeringstanken.
Det jag får som svar när jag frågar om hur man ska ta de första stegen är: Börja enkelt. Programmering är svårt. Lär dig hur ett spel är uppbyggt. Kika på kod, mixtra i befintlig sådan och se vad som händer. WordPress är bra att börja med. Där går det att se hur sidor är uppbyggda, hur widgetar fungerar och sedan kan man testa att skapa något liknande.
Men det finns mer.
Scratch har en del av er kanske provat. Ugglemamma har gjort en bra och lättförståelig instruktionsfilm om det:
Idag hittade jag Squeak Etoys på Squekland.org. Det är gratis och finns att ladda ner för både Mac och Windows. På deras sida kan man läsa om hur elever kan bygga upp en animerad berättelse och samtidigt förstå tanken bakom programmering. Detta samtidigt som deras självkänsla byggs upp: Jag vill något, jag lär mig något, jag förstår, jag kan! I One laptop per child, projektet där man utrustar barn i världens fattigaste delar med datorer, används Squeak Etoys.
En annan programmeringstjänst är Pharo där man också lär sig vad olika kommandon får för inverkan på det man programmerar. Här finns en instruktionsfilm som visar lite vad det handlar om:
En sak som jag hittade i min jakt på programmeringstjänster och som jag verkligen blev intresserad av personligen, var OpenSophie. Det är en tjänst där man kombinerar text, ljud, film och bild och där man kan göra en egen e-bok. Man drar och släpper obejkt, markerar ord och lägger in kommandon för att få saker att hända. har man arbetat med att förstå script-programmering, förstår man lättare hur man ska göra olika kommandon. Det här måste jag testa!
På AidaWeb kan man också lära sig att programmera med språket SmallTalk. Det verkar inte vara lika intuitivt som de andra tjänsterna, men ändå inte för svårt för att man ska kunna klura ut hur det fungerar. Även denna gratistjänst finns att ladda ner för både Mac och Windows.
Uppdaterat: Paul Belfrage tipsar om Alice för lite äldre elever. Tack! Det ser riktigt bra ut. Man programmerar i 3D och kan använda bilder från programmets egen bildbank.
Att lära sig programmera är att lära sig:
problemlösning.
att förstå bakomliggande orsaker.
att själv hitta nya sätt att skapa berättelser.
att utveckla sitt matematiska och språkliga kunnande.
Ska vi syssla med sådant i skolan? Ja, säger jag. Att läsa instruktioner för att lära sig något och sedan genomföra det, kräver mycket av eleverna. Det skapar engagemang. Att sedan göra spelbeskrivningar på svenska eller ett annat språk till det man själv har skapat, hjälper språket vidare. Redan i år 1-3 ska eleverna arbeta med spelmanualer. De ska också arbeta med ”texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.”
Det står inskrivet i läroplanen. Det står också i Lgr11 syftet för svenska att:
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom under visningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Att börja i något engagerande kan ge många tillfällen att uttrycka sig och att komma vidare i både läsning och skrivning.
Och om vi går in på matematik, kan vi läsa att:
Lgr11 – Matematik
Syfte:
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förut sättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
• föra och följa matematiska resonemang
Centralt innehåll
År 1-3:
Problemlösning
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
År 4-6:
Problemlösning
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
År 7-9:
Taluppfattning och tals användning
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
Algebra
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
Geometri
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av två och tredimensionella objekt.
Problemlösning
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
Behöver man som lärare kunna allt innan man visar eleverna på de möjligheter som finns i enkel programmering?
Om man måste det, vågar nog ingen av oss hosta om dessa länkar. Jag har skrivit om länkarna, trots att jag säkert har fått något om bakfoten. Någon som förstår sig på sådant här bättre än jag, upptäcker säkert något fel. Men det får inte hindra mig från att vara nyfiken och försöka förstå. Man måste inte kunna allt innan man andas om det. Så även i skolan. Man kan visa eleverna att dessa länkar finns, man kan hänvisa till instruktionsfilmer och man kan tillåta eleverna att prova. Man kan lära tillsammans. Det kan vara så att några elever har väntat på just detta. De provar hemma. Be dem berätta hur man gör. Kanske i en instruktionsfilm som de skapat med hjälp av gratistjänsten Screen-o-Matic, Screenr eller någon annan tjänst. Bara inte vår rädsla för att förlora ansiktet om vi själva inte kan, eller vårt ”Jag har inte tid” hindrar oss från att hjälpa våra elever att hitta vidare.
De vill lära. Det finns de som frågar rektorn om hjälp.
