Taggarkiv: Sweden Social Web Camp

The Shit i Ronneby väntar på dig!

Varför ska du åka till Ronneby i juni? Det kan man undra. Innan jag går in på det, tror jag att det behövs en tillbakablick.

Sommaren 2009 hände något. En grupp människor som hade pratat på bloggar och på Twitter började fundera på om de inte skulle kunna ses. Kanske tälta och grilla lite korv ihop? Det var starten för något mycket större, nämligen knytkonferensen Sweden Social Web Camp på ön Tjärö i Blekinge.
Flera hundra deltagare kom dit, alla med en längtan att träffas och dela. Den helgen hände mycket. Idéer tog form och levde vidare även sedan folk hade åkt hem. Människor från vitt skilda bakgrund träffades, men hade ett gemensamt: kärlek till webben.

Jag var där och började tänka: Det här kan vi uppleva även inom skolan. Detta delande. Och inte ensamma utan även ihop med andra som har ett gemensamt: kärlek till lärande. Jag har inte kunnat dra i det på egen hand, men har behållit mitt funderande på hur det ska gå till.

Hur kan vi inom skolan bli berikade av andra yrkeskategorier? Hur kan de bli berikade av oss? Varför stänga in oss på konferenser när skolan ska vara en del av världen och världen en del av skolan?

Svaret har ofta blivit: ”Vi inom skolan är inte där än. Vi måste få prata med folk inom vår yrkeskår.” Men nu har vi åkt runt på IT-konferenser i ganska många år. Och de kan ge en hel del, javisst, men det kan vara dags att våga ta klivet ut i något annat. Också. Det har gått några år efter den där sommaren då Sweden Social Web Camp var något nytt. Är vi där nu då? Är vi redo att prata med människor utanför vår sfär?

Ja, om vi vill.

I fredags träffade jag några sköna människor i just Ronneby, bland annat Micke Gunnarsson. Det var Cela som hade bjudit in till ett första möte till att skapa en lärandekonferens för folk inom skola, näringsliv, tantföreningar, barnverksamet och you name it. I gruppen fanns vi med olika bakgrund, allt från cirkus till.. ja till vad? Det spånades högt och lågt med ett stort mått kärlek till de deltagare vi såg framför oss.

Och nu börjar konferensen ta form! Det kommer bli något helt annat än det du är van vid. Inte enbart bordssamtal. Inte enbart salssittning. I juni kan man dra fördel av att finnas i Ronneby vackra brunnspark – det kommer att bli kanon!

Innan själva konferensen kommer deltagarna att kunna knyta kontakt med varandra på ett ganska annorlunda sätt, det är den tanke vi arbetar med nu. För männsikor ska få mötas och nätverk ska få bildas. Sådana som påverkar för lång framtid.

Sweden Social Web Camp började i Blekinge. Detta, som har arbetsnamnet ”The Shit”, eller ”The Kitt” om det känns bättre, kommer att sparka loss i Blekinge. Jag är så lycklig att skolfolk och andra tillsammans ska få uppleva det här. Vi kommer att kunna prata lärande på ett helt nytt sätt, med många fler infallsvinklar än vi är vana vid.

Snart, snart kommer datum att släppas och biljettpris att offentliggöras (Det kommer att bli billigt). Namn på inspiratörer kommer att droppas och påverkan på innehåll kommer att bli möjlig.

Jag hoppas att du drar i alla runt omkring dig som har en kärlek till det livslånga lärandet och tar med dig dem till Ronneby i försommarens vackra grönska.

Du kommer att behövas just där, just då.

Share

Mer UNconferences åt folket!

Imorgon drar Sweden Social Web Camp, SSWC, igång. Precis som förra året håller man till på ön Tjärö i Blekinge.

Där kommer folk umgås, prata, utbyta tankar och idéer och sedan lämna ön en aning rikare på livet. Det alla har gemensamt är att de tycker webben är en bra grej. För bara ett par timmar sedan la Kristin Heinonen och Tomas Wennström ut en kort film om hur denna UNconference går till. Alltså hur deltagarna själva bestämmer vad man ska prata om. Det gör man i The Grid i stora tältet:

Folk vill prata och diskutera, inte bara sitta och lyssna på timmeslånga föreläsningar. Det senare kan man ibland lika gärna göra i soffan hemma framför YouTube.
Jag önskar att vi kan få till samma konfrenslösningar för skolan. En riktig mötesplats där man skriver upp sig i en grid. En mötesplats där man får träffa alla man pratat med i bloggar och på Twitter. Få prata vidare med varandra och sedan fortsätta att hålla kontakten via webben.
På senare tid har det dykt upp TeachMeet-träffar. Det är ett bra steg på vägen, eftersom folk får dela med sig av sina idéer under enkla former. Men det är fortfarande envägskommunikation. Jag önskar mer UNconferences åt folket!

I filmen nedan finns lite av min upplevelse från förra årets SSWC. Mycket får, sol och kärlek. I år följer jag alla som är där på avstånd. Mycket kärlek till er!

Uppdaterat: Anders Mildner på SvD skriver om UNconferens-företeelsen och vad det kan göra för att förbättra arbetsinsatsen på jobbet. Spännande läsning.

Share

En titt in i världen utanför skolan

Jag hämtar ofta inspiration utanför skolan. Och därmed hoppas jag att skolan och världen ska kunna bli ett, inte två. Ett kliv utanför byggnaderna ger nya perspektiv.

Idag vill jag kliva in i företagsvärlden och väljer då mediaföretaget UppdragsMedia. Varför? Jo, de är just nu i skrivande stund i full gång med att producera en 80-sidig tidning, Intangible Artifacts. Och det är inte vilken tidning som helst. Den består nämligen av redaktionellt material som kommer från en bloggstafett som Martin Palacio på företaget Veidekke Bostad startade för ett tag sedan. Crowdsourcing.

Vem som helst kan i realtid läsa om hur arbetet går via Twitter. Man kan lägga sig i deras arbete, komma med kommentarer, skicka in bilder och allmänt vara ett pain in the ass. De vill det. Tidningen blir bättre då. Och det skapar uppmärksamhet kring deras produkt. Man ger och tar helt enkelt.

Nu senast la de ut denna film från kontoret. Studiebesök – man tackar:

Själva utkastet till tidningen kan ni se nedan (Klicka och bläddra). Ja, det är jag som är med på en av bilderna mot slutet. Ja, jag är stolt över det. Ja, jag säger det trots att jag är svensk. 🙂



Tidningen kommer bland annat att distribueras på Sweden Social web Camp, SSWC den 13 augusti. Där, på ön Tjärö i Blekinge skärgård, samlas samlas folk som är intresserade av webben, av samarbete och utveckling. Jag var med förra året. Då var vi inte många med skolbakgrund som hittat dit. I år kommer några fler. Jag ska följa dem från avstånd och glädjas med dem som kunde åka. För jag vet att de kommer ha många fruktbara samtal, många idéer kommer födas och många människor kommer att fortsätta sitt samarbete även sedan de lämnat ön. Då via nätet.

Skolan har mycket att lära. Inte på ett ”jasså-har-vi-gjort-fel-sätt” utan på ett öppet sätt.

Samarbete föder bra produkter, öppenhet likaså.

Share

Ännu mer om Sweden Social Web Camp

För er som tyckte att min rapport från lägret lämnade en del att hämta, kommer en bra beskrivning i Internet World. Uppdaterat: Och här är en annan i Dagen. Och för er som vill se vilka som var med, kan ni titta här (Foto: Frick):

Find Wally, liksom. 😉 Eller så kan ni kolla på min film (Under fyra min). Alla möjligheter finns.

Jo, jag vet att det ösregnade när vi kom fram till ön, men en filmmakare har ju fria händer…

Share

Rapport från Sweden Social Web Camp 2009 på Tjärö

En fredagkväll i hällregn på Tjärö, Sweden Social Web Camp 2009, övergick till en dag i flödande sol. Här är så idylliskt så man kan dö: Saltkråkan, Paradiset – jag vet inte riktigt var jag är.

Och Sveriges IT-nördar som har samlats här för att prata sociala medier ler och pratar. Om allt. En del ”allokering av information” och annat snack blir det, men också sånt som jag känner mig mer bekväm med. I tältet finns The Grid – väggen där den som vill hålla i en diskussion eller föredrag kan sätta upp tid och plats.

För detta är en unconference, där deltagarna själva gör konferensen till vad de vill att den ska vara. Min favortplats för dessa sessioner är under eken. Där lyssnade jag när Jonathan Sulo pratade om Molnet och förklarade vad det egentligen är.

Och där under eken började jag förstå lite mer om hur lagring och servrar och Molnet hänger ihop.

Två grabbar som jag hade spetsat in mig på att hugga tag i var John och Gustav, 13 och 15 år.

Stackarna undkommer inte lärarens frågor ens på den här ön. När jag pressade dem om vad man lär sig i skolan idag, berättade de att de svensk- och engelskkunskaper de har, tycker de att de främst har fått från att läsa bloggar och att vara ute på nätet. Där lär man sig att skriva, läsa och att använda språket. Jag ville veta vad de tyckte om att använda Twitter i skolan som ett redskap för att snabbt få reda på vad som har hänt i t.ex en naturkatastrof. Man skulle ju kunna söka på en hashtag och se vad som skrivs om händelsen just nu. Njaa, svarade grabbarna. Det kommer mycket spam den vägen. Bättre då att följa personer på Twitter som man vet är pålitliga och se vad de skriver. Och DN uppdaterar ju snabbt. Hmm, jag hade hoppats att de skulle nappa på min idé… Men de är klipska, John och Gustav och jag lyssnar.

En annan klipsk man är Björn Falkevik, guru inom livestreaming. Ännu en gång fick jag bli lite bildad där under eken.

Han pratade om att dra ner på amibitionen att tekniken måste vara så perfekt och istället sänka tröskeln för att man ska våga använda den. My man! Titta bara på hans underbara telefon:

Han gav praktiska tips för hur man sänder live från kameran genom att t.ex bambusa. Jag sög i mig vad han sa om att inte panorera för mycket och annat bra och gick sedan och gjorde en värdelös bambusning bakom en sten. Suck! Får öva.

Det finns någon enstaka människa med lärarbakgrund här, men vi är inte många. Här pratar man inte skolfrågor speciellt, utan man pratar vad-som-händer-i-världen-frågor när det gäller sociala medier. Och skolan är ju en del av världen. Ett ställe där man är social. Där man använder medier för lärande. Nästa år vill jag se fler från skolan här.

På lördagkvällen letade mannen och jag upp en klippa och firade vår 20-åriga förlovningsdag med champagne. För, som vår 4-åring säger: ”Man åker till Tjärö för att man är kär.”

Fast okej, jag åkte dit för att prata sociala medier också. Och det gick bra trots svajig uppkoppling. Men vad gör det att Internet inte riktigt fungerade, för som någon sa: ”Ingen saknar Internet. Internet är här.”

Share