Taggarkiv: sswc

Webcoast vill ha dig

Webcoast. Va e de?

Det är något som är på gång att bli. En unconference i Göteborg på Lindholmen Science Park helgen den 18-20 mars 2011. Äntligen! Jag har tidigare skrivit om Sweden Social Web Camp som har hållits två år på Tjärö i Blekinge. Det har varit magert med liknande evenemang i Göteborg. Men nu ändras det.

Det hela började med den här tweeten på Twitter:

Och sedan nappade folk till höger och vänster. Arbetsmöten, sponsorfixande – det är mycket som ska roddas iland. För att vi som möts på webben ska kunna mötas öga mot öga. Det jag gillar med den här unconferencen är att alla kan mötas utan att man måste vara från skolan eller reklambranschen eller något annat. Alla får va mé. Jag gillar TeachMeet som brukar ordnas i samband med konferenser för skolfolk, men det här är något annat. Ännu mer opretentiöst, om man så vill. Det går inte ut på att ett fåtal ska ställa sig upp och berätta något på kort tid, det handlar om att man bestämmer ämnen på plats och träffas för att diskutera dem och utveckla något. Knyta kontakter. Flera nya projekt brukar födas på sådana unconferences. Det jag helst skulle vilja brodera in på en bonad, om jag var tvungen att välja något, är Världen i skolan, skolan i världen. Och på en sådan här unconference kan skolan och resten av världen mötas.

Jag önskar att vi inom skolan hittar utanför våra vanliga samtalsvägar. Att vi pratar iPad- och Androidinnehåll med folk från branschen. För att få ihop världarna. Att vi pratar lärande med folk som ser saker ur andra synvinklar. Att vi pratar om allt mellan himmel och jord. För att vi ska veta vad som händer med lärandet sedan eleverna lämnat skolan och för att de som står utanför skolan ska få vara delaktiga i vad vi gör där.

Så här såg The Grid, tavlan där man skrev upp vad man hade på hjärtat, ut på Sweden Social Web Camp på Tjärö 2009:

Det skönaste med sådana tillställningar är att man inte behöver gå och tuppa sig. En skön blandning av alla möjliga typer. Där alla är inställda på att vara med och inte bara bli serverade. Inte gnälla sig igenom dagarna utan se till att det blir bra bara genom att vara med.

Utdrag från Webcosts sajt:

Det är alltså du som gör Webcoast. Du och andra kloka, nyfikna människor som arbetar, leker och umgås på webben varje dag. Ni anar nog inte hur mycket ni har att erbjuda varandra. Massor. Vad skulle du vilja prata om på Webcoast?

Jag tror skolan har mycket att lära av att delta i det som formas inför framtiden där. Inte bara prata framtidens lärande med dem som är likasinnade på alla plan. Det behövs också, men inte bara.

Så vad säger du – kommer du våga anmäla dig? Jag hoppas jag ska kunna ta mig dit. Och du, jag är inget teknikfreak. Jag bara längtar efter de goda samtalen. Vi kan väl höras om det?

Share

Creative Commons och en synnerligen bra diskussion

Om du har en stund över, kolla in klippet nedan. Det är från SSWC (Sweden Social Web Camp) som jag tidigare skrivit om och det är ett bra exempel på hur man kan träffas och spåna fram idéer på en konferens, eller UNconference, som det kan kallas. I klippet kommer diskussionerna igång efter ungefär halva tiden. Det handlar om upphovsrätt, CC-licens och vad som behöver till i skolan för att få igång lärande av idag.

Joakim Jardenberg, Kristina Alexanderson och Johan Grafstrom håller i det hela men bjuder in till samtal. Det fina är att om du, liksom jag, inte var med under träffen på Tjärö, kan du ändå prata med dem via Twitter eller bloggar. Diskussionerna fortsätter nämligen även när man inte ser varandra.

Den här filmen har jag snott från Joakim Jardenberg med hans tillåtelse, eftersom allt på hans sajt ligger under Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige License.Creative Commons License

Själv jobbar jag på att CC:a innehållet i min blogg, men har inte riktigt kommit dit än. Det beror nog på att folk ibland har tagit text och bilder från min blogg utan att fråga. Någon biblioteksblogg låter allt mitt material gå in på deras sajt med hjälp av rss. Jag kommer inte ihåg vilken sajt det var, men det känns inte bra att man gör så utan att ställa den enkla frågan om det är okej. Jag vill gärna veta vem jag jobbar åt om jag jobbar åt någon. Vi måste bli bättre på att ge erkännande åt varandra.

Men jag hoppas ta mig i kragen och lägga CC-stämpeln på min blogg. Om ett tag. När jag funderat vidare. Hjälp mig gärna på traven genom att ge mig en spark i baken. Jag lovar att det kommer funka!

Share

Mer UNconferences åt folket!

Imorgon drar Sweden Social Web Camp, SSWC, igång. Precis som förra året håller man till på ön Tjärö i Blekinge.

Där kommer folk umgås, prata, utbyta tankar och idéer och sedan lämna ön en aning rikare på livet. Det alla har gemensamt är att de tycker webben är en bra grej. För bara ett par timmar sedan la Kristin Heinonen och Tomas Wennström ut en kort film om hur denna UNconference går till. Alltså hur deltagarna själva bestämmer vad man ska prata om. Det gör man i The Grid i stora tältet:

Folk vill prata och diskutera, inte bara sitta och lyssna på timmeslånga föreläsningar. Det senare kan man ibland lika gärna göra i soffan hemma framför YouTube.
Jag önskar att vi kan få till samma konfrenslösningar för skolan. En riktig mötesplats där man skriver upp sig i en grid. En mötesplats där man får träffa alla man pratat med i bloggar och på Twitter. Få prata vidare med varandra och sedan fortsätta att hålla kontakten via webben.
På senare tid har det dykt upp TeachMeet-träffar. Det är ett bra steg på vägen, eftersom folk får dela med sig av sina idéer under enkla former. Men det är fortfarande envägskommunikation. Jag önskar mer UNconferences åt folket!

I filmen nedan finns lite av min upplevelse från förra årets SSWC. Mycket får, sol och kärlek. I år följer jag alla som är där på avstånd. Mycket kärlek till er!

Uppdaterat: Anders Mildner på SvD skriver om UNconferens-företeelsen och vad det kan göra för att förbättra arbetsinsatsen på jobbet. Spännande läsning.

Share

En titt in i världen utanför skolan

Jag hämtar ofta inspiration utanför skolan. Och därmed hoppas jag att skolan och världen ska kunna bli ett, inte två. Ett kliv utanför byggnaderna ger nya perspektiv.

Idag vill jag kliva in i företagsvärlden och väljer då mediaföretaget UppdragsMedia. Varför? Jo, de är just nu i skrivande stund i full gång med att producera en 80-sidig tidning, Intangible Artifacts. Och det är inte vilken tidning som helst. Den består nämligen av redaktionellt material som kommer från en bloggstafett som Martin Palacio på företaget Veidekke Bostad startade för ett tag sedan. Crowdsourcing.

Vem som helst kan i realtid läsa om hur arbetet går via Twitter. Man kan lägga sig i deras arbete, komma med kommentarer, skicka in bilder och allmänt vara ett pain in the ass. De vill det. Tidningen blir bättre då. Och det skapar uppmärksamhet kring deras produkt. Man ger och tar helt enkelt.

Nu senast la de ut denna film från kontoret. Studiebesök – man tackar:

Själva utkastet till tidningen kan ni se nedan (Klicka och bläddra). Ja, det är jag som är med på en av bilderna mot slutet. Ja, jag är stolt över det. Ja, jag säger det trots att jag är svensk. :)



Tidningen kommer bland annat att distribueras på Sweden Social web Camp, SSWC den 13 augusti. Där, på ön Tjärö i Blekinge skärgård, samlas samlas folk som är intresserade av webben, av samarbete och utveckling. Jag var med förra året. Då var vi inte många med skolbakgrund som hittat dit. I år kommer några fler. Jag ska följa dem från avstånd och glädjas med dem som kunde åka. För jag vet att de kommer ha många fruktbara samtal, många idéer kommer födas och många människor kommer att fortsätta sitt samarbete även sedan de lämnat ön. Då via nätet.

Skolan har mycket att lära. Inte på ett ”jasså-har-vi-gjort-fel-sätt” utan på ett öppet sätt.

Samarbete föder bra produkter, öppenhet likaså.

Share

Ännu mer om Sweden Social Web Camp

För er som tyckte att min rapport från lägret lämnade en del att hämta, kommer en bra beskrivning i Internet World. Uppdaterat: Och här är en annan i Dagen. Och för er som vill se vilka som var med, kan ni titta här (Foto: Frick):

Find Wally, liksom. 😉 Eller så kan ni kolla på min film (Under fyra min). Alla möjligheter finns.

Jo, jag vet att det ösregnade när vi kom fram till ön, men en filmmakare har ju fria händer…

Share

Rapport från Sweden Social Web Camp 2009 på Tjärö

En fredagkväll i hällregn på Tjärö, Sweden Social Web Camp 2009, övergick till en dag i flödande sol. Här är så idylliskt så man kan dö: Saltkråkan, Paradiset – jag vet inte riktigt var jag är.

Och Sveriges IT-nördar som har samlats här för att prata sociala medier ler och pratar. Om allt. En del ”allokering av information” och annat snack blir det, men också sånt som jag känner mig mer bekväm med. I tältet finns The Grid – väggen där den som vill hålla i en diskussion eller föredrag kan sätta upp tid och plats.

För detta är en unconference, där deltagarna själva gör konferensen till vad de vill att den ska vara. Min favortplats för dessa sessioner är under eken. Där lyssnade jag när Jonathan Sulo pratade om Molnet och förklarade vad det egentligen är.

Och där under eken började jag förstå lite mer om hur lagring och servrar och Molnet hänger ihop.

Två grabbar som jag hade spetsat in mig på att hugga tag i var John och Gustav, 13 och 15 år.

Stackarna undkommer inte lärarens frågor ens på den här ön. När jag pressade dem om vad man lär sig i skolan idag, berättade de att de svensk- och engelskkunskaper de har, tycker de att de främst har fått från att läsa bloggar och att vara ute på nätet. Där lär man sig att skriva, läsa och att använda språket. Jag ville veta vad de tyckte om att använda Twitter i skolan som ett redskap för att snabbt få reda på vad som har hänt i t.ex en naturkatastrof. Man skulle ju kunna söka på en hashtag och se vad som skrivs om händelsen just nu. Njaa, svarade grabbarna. Det kommer mycket spam den vägen. Bättre då att följa personer på Twitter som man vet är pålitliga och se vad de skriver. Och DN uppdaterar ju snabbt. Hmm, jag hade hoppats att de skulle nappa på min idé… Men de är klipska, John och Gustav och jag lyssnar.

En annan klipsk man är Björn Falkevik, guru inom livestreaming. Ännu en gång fick jag bli lite bildad där under eken.

Han pratade om att dra ner på amibitionen att tekniken måste vara så perfekt och istället sänka tröskeln för att man ska våga använda den. My man! Titta bara på hans underbara telefon:

Han gav praktiska tips för hur man sänder live från kameran genom att t.ex bambusa. Jag sög i mig vad han sa om att inte panorera för mycket och annat bra och gick sedan och gjorde en värdelös bambusning bakom en sten. Suck! Får öva.

Det finns någon enstaka människa med lärarbakgrund här, men vi är inte många. Här pratar man inte skolfrågor speciellt, utan man pratar vad-som-händer-i-världen-frågor när det gäller sociala medier. Och skolan är ju en del av världen. Ett ställe där man är social. Där man använder medier för lärande. Nästa år vill jag se fler från skolan här.

På lördagkvällen letade mannen och jag upp en klippa och firade vår 20-åriga förlovningsdag med champagne. För, som vår 4-åring säger: ”Man åker till Tjärö för att man är kär.”

Fast okej, jag åkte dit för att prata sociala medier också. Och det gick bra trots svajig uppkoppling. Men vad gör det att Internet inte riktigt fungerade, för som någon sa: ”Ingen saknar Internet. Internet är här.”

Share