Twiducate – ett slags Twitter för skolan
By IT-mamman | June 7, 2010
Twiducate är ett slags Twitter för skolan. Om jag har fattat det rätt.
Jag skaffade konto och bjöd in min elev, Testnisse. Som lärare fick jag förmånen att skriva in en egen klasskod som alla ska logga in med. För varje elev jag sedan bjöd in genererades ett lösenord till denne.
Administrationen visade sig vara enkel. Via tre ikoner når man i tur och ordning startsidan, sidan där man skriver in sina användaruppgifter och sidan där man byter profilbild. Inget lull-lull, bara rakt på.
Sedan är det bara att börja diskutera. Man kan göra det inom klassen eller välja att gå utanför och posta inlägg till världen. Alla kommer till tals. Det är bra.
Någon mer som vill testa?
Topics: Blandat, Publicera, Text | 6 Comments »
Ord till min dotter
By IT-mamman | June 5, 2010
- Jag är cool och snygg!!
Dottern står framför spegeln och tittar på spegelbilden som visar en 5-åring i fotbollskläder med tofsar i håret. Hon är glad och strålar mot sig själv.
- Jag är verkligen cool och snygg!!
Mina ord till dig, min dotter, måste därför tyvärr bli:
Kära dotter!
Om du är lycklig över något, glad över det du åstadkommit, förväntansfull över vad som ska komma – uttala det inte.
Kära dotter, jag ska läsa litteratur för dig om dem som i svunna tider har fått stå tillbaka. Litteratur som stämmer in även idag. Om människor som inte ska tro att de är något.
Så lilla barn, jag älskar dig för mycket för att du ska gå in i Webb 3.0-samhället utan att veta spelreglerna. Du har alla möjligheter att ta dig ton, påverka, dela och kommunicera. Kvinnor använder sociala medier som aldrig förr. De tysta flickorna som höll sig till skolans spelregler om att snällt räcka upp handen och vänta på att få svara, de provar nu att själva ge sig talutrymme. Det finns tysta pojkar som också tar sig fram på ett annat sätt tack vare sociala medier. Det är bra.
Men akta dig. Webb 3.0-samhället och Sverige är inte synkade. Vi klipper med ögonfransarna och handlar i det tysta. Vi står inte framför spegeln i hallen och säger högt och tydligt: “Jag är cool och snygg!!” Vi stänger badrumsdörren om oss, låser och viskar sedan fram det. Knappt hörbart.
Det är så vi gör. Men är det bra?
Sir Ken Robinsson säger att det inte är evolution av gamla skeenden vi ska syssla med i skolan utan revolution. R-e-v-o-l-u-t-i-o-n. Det smakar främmande. Det smakar viktigt.
Kära dotter,
Du ska få blomma ut. Du ska se dig själv i ögonen i spegeln och du ska få uttala vilka uppmuntrande ord du vill. Om du vill prova att uttala tankar högt så andra hör – fine. Bra. Jag ska stötta dig.
Du förstår, mamma ska lyssna på punk ikväll. Green Day på Ullevi. Punk, min dotter. Det handlar om revolution!
Det handlar om ditt liv.
Topics: Funderingar | 11 Comments »
Ett tack till alla som får mig att växa
By IT-mamman | May 30, 2010
I fredags gjorde jag något jag inte hade kunnat tänka mig att göra för bara några år sedan.
Jag föreläste på PIM-galan i Göteborg dit landets alla PIM-femmor och deras examinatorer var inbjudna.
För mig är det stort. Ett hedersuppdrag. Jag älskade det. Att få prata inför pedagoger jag beundrar. Pedagoger som har kämpat sig igenom uppgifter för att de vill ha utveckling i förskolan och skolan. Jag beundrar verkligen det.
För några år sedan gillade jag inte att prata inför en större grupp människor. Elever och föräldrar gick bra, men andra… Nej. Vem var jag att säga något som andra skulle lyssna till?
Pedagogiska tankar om förändring och utveckling fick ligga och gro i det tysta. På arbetslagsmöten fanns inte tid att prata om sånt och på fikarasten ville alla koppla av med annat.
Så hade vi turen att få vårt tredje barn. Föräldraledigheten använde jag till att ta hand om dottern och att tänka. Vad ville jag? Egentligen? Det blev några utbildningar i svenska som andraspråk samt i IKT. Ett lyckokast. För i den ena kursen skulle vi blogga.
Sen kunde jag aldrig sluta.
Min kurs fortsätter ständigt. Alla mentorer jag skaffat mig där ute genom bloggen – det går inte att beskriva vad det betyder.
Mina tankar utmanas ständigt. Jag vågar sätta ord på dem. De tas emot med nyfikenhet och helt utan snörpighet. De ifrågasätts. På ett konstruktivt sätt. Utan att förminskas. Den där jante som alla pratar om att avliva, men som lever kvar eftersom det oftast bara är tomma ord, den känner jag sällan av i samtalen på nätet.
Genom att tänka högt har jag fått förfrågningar från alla tänkbara håll. Jag får vara med i arbetet att tänka fram en nationell IKT-strategi (skriver IKT som en hyllning till Jonas som hjälpte mig så hjältemodigt i fredags), vara med i TänkOm och utbilda lärare och skolledare som utrustar sina elever med datorer. Jag får föreläsa. Och prata om det jag brinner för, nämligen att vi lärare kan hjälpa varandra att bli bättre på att få barnen att känna sig sedda. Att få dem att känna att skolan finns i världen och världen i skolan. Att det är en och samma sak. Att få dem att känna att det de gör i skolan och på fritiden har betydelse. Att vi utbildar eleverna att nå sin fulla potential. Att vi tar bort taket för lärande.
Om vi visste vad många av eleverna gör på sin fritid, vilket lärande de sysslar med, skulle vi baxna. Om vi bara ställde frågorna.
Det är vad jag får göra nu. Tack vare att jag har kanalen för att tänka högt. Det är så stort för mig så ni anar inte.
Jag är så tacksam för responsen jag fick via twitter från några av er som lyssnade i fredags. Det betyder mer än ni tror.
Tack. Vi ska vara rädda om varandra.
Bild: House without a roof av Len van Yperen Creative Commons: BY, NC, SA
Topics: Funderingar | 13 Comments »
Bästa rapporten från Framtidens lärande
By IT-mamman | May 22, 2010
..stod elever från Myrsjöskolan i Nacka för. Tack!
Elever kan.
Om vi bara låter dem.
De lär sig.
Om vi vågar vara pedagogiska ledare av idag.
Om vi tillåter att saker och ting får ske på riktigt.
Topics: Det stod i tidningen, Smått och gott | 8 Comments »
Dagens lärande i unconference-stuk?
By IT-mamman | May 21, 2010
Årets Framtidens Lärande är slut.
Jag lämnar med samma känsla som jag brukar ha efter en konferens – det är mötena som är de viktiga, samtalen mellan nyfikna lärande människor. Föreläsningarna skulle man kunna se på YouTube.
Richard Gatarski spånade kring det när vi träffades över en bit mat tillsammans med några andra en av kvällarna. Varför måste man alltid ha ett program för att träffas? För att spåna och kläcka idéer? Jag gillar den unconference som vi hade på SSWC en helg förra sommaren på en ö i Bleking befolkades av folk som ville prata webb och bara umgås. Folk satte upp lappar om vad man ville prata om och så träffades man under en ek eller bakom en sten. Lätt och otroligt kreativt.
Lite av det kunde man uppleva på det TeachMeet som ordnades – den största behållningen med vistelsen i Stockholm förutom de informella samtalen. TeachMeet-grejen skulle kunna utvecklas ännu mer mot unconference-hållet. Hmm, en tanke.
En annan stor behållning var Webbstjärnans prisutdelning. Läs mer om den på en annan blogg där jag skrivit om det.
Och så var behållningen (jag blir visst aldrig klar med uppräknandet) att kampera ihop med Öpedagogen i Anne-Maries lägenhet. Vänner som mötts på nätet som blivit nära vänner. Som pratar och pratar utan att vilja bräcka varandra. Som delar och uppmuntrar. Verkliga vänner.
Topics: Uncategorized | 2 Comments »
Webbstjärnan och TeachMeet – på samma dag
By IT-mamman | May 17, 2010
På onsdag den 19 maj 2010 händer två viktiga saker:
- Vinnarna i Webbstjärnans tävling presenteras i direktsändning kl. 15.00.
- TeachMeet går av stapeln på Globala gymnasiet kl. 18.00 och direktsänds också. (Länk hittas senare i mitt Twitterflöde här till höger.)
Vad är då Webbstjärnan? Det är en tävling som har initierats av .SE, Stiftelsen för Internetinfrastruktur, där elever har kunnat tävla genom att skapa en egen webbplats med bra innehåll. Spana in de nominerade bidragen – riktigt bra saker! Barn och ungdomar har gjort på-riktigt-grejer som andra har kunnat få ta del av. Några har pratat konst, några har kodat en egen chattjänst och några har skrivit om medeltiden. Andra har gjort andra viktiga grejer. Det handlar om kreativitet, entreprenörsanda och optimism.
Förra årets prisutdelning var riktigt förstklassig, så missa inte att kolla på Webbstjärnans webbplats kl. 15:00!
TeachMeet då. Det handlar om pedagoger som delar med sig under pass på två eller sju minuter. Kort och kärnfullt. Där är det inte fult att berätta vad man kan och gör – där uppmuntras det. Bort med det-går-inte-gnäll. Mer uppmuntran i vårt land – för utveckling i tiden. Så bänka dig kl. 18 på onsdag och häng med!
När jag ändå har er på tråden:
Är det någon som vill haka på och gå ut och äta på Söder på torsdag kväll kl. 19.00? Här är restaurangen. Kringlan, Öpedagogen och några till som är på Framtidens lärande kommer också. När man ändå är i krokarna är det synd att inte träffas. Tycker jag. Bord är bokat och några platser finns kvar. Hör av dig på något sätt så kan vi ses! Sånt gillar jag.
Topics: På gång | 3 Comments »
Car Mania och akronymer
By IT-mamman | May 15, 2010
I början av min bloggarbana skrev jag ofta om olika webbtjänster där man kunde ladda upp sin bild. Tanken med det vara att jag tror att elever som börjar med att göra en snygg layout till något sedan kan gå vidare till att skriva och på annat sätt använda bilden. Ibland gör vi tvärtom i skolan och en del tröttnar innan de hinner till det andra.
Jag plåtade en snygg rosa bil. Den hamnade på omslaget:
Den är uppladdad på Fake Magazine Covers
Och här kör jag en sajt som uppmuntrar till att jobba med beskrivningar (OBS! Å, ä och ö får skrivas om till aa, ae och oe):
Name Acronym Photo by WishAFriend.com
Topics: Bild, Publicera | No Comments »
IKT eller IT – en het potatis
By IT-mamman | May 15, 2010
Anders Lotsson på Computer Sweden tar upp en het potatis. Ska vi skrota IKT-bergeppet och använda förkortningen IT som de flesta gör? Nuförtiden är det nästan omöjligt att jobba med en dator utan att kommunicera. Han skriver:
“En dator utan nätverk och internet är lika användbar som en bil som står inlåst i garaget.”
Lotsson konstaterar också att det nästan bara är i skolvärlden och i delar av EU-byråkratin som IKT används som uttryck. På engelska heter det ICT, men i svenska samhället och på de flesta företag är IT ett känt och använt begrepp.
Egentligen kan man tycka att tjafset inte spelar någon roll. Men jag tycker att det gör det. Föräldrar som ska känna sig delaktiga i skolan möts av en värld av begrepp som de förväntas kunna utan att någon förklarar dem för dem. IUP, APT, SET, IKT – listan kan göras lång.
Har man ett annat modersmål blir det inte lättare. Då ska man verkligen inte behöva tampas med alla dessa förkortningar skolan så ofta svänger sig med.
Jag vet att när jag gick min lärarutbildning för dölängesen, pratade man om att skolan skulle behöva ett fackspråk för att få pondus. Ungefär som läkarna hade sina ord. Eller tandläkarna med sina “ett composit”, eller vad de nu säger när de gräver i ens mun.
Som om det var i orden skolans innehåll och framgång låg, inte i själva görandet.
I och med att skolan svänger sig med begrepp som samhället sällan använder, distansierar vi oss från omvärlden. Skapar ett vi och dom. Jag vill att skolan ska vara ett del av samhället och att vi ska fylla begreppen med allt det goda som utveckling för med sig. Det händer inte av sig själv bara för att vi petar in ett K i en förkortning. Ett litet K betyder inte så mycket. Men skapar det ett vi och dem, betyder det allt.
Topics: Det stod i tidningen | 18 Comments »
En lärarstuderandes blogg
By IT-mamman | May 9, 2010
Min bloggröst är en aning hes just nu. Jag läser därför andras bloggar och vill särskilt uppmärksamma en:
I en blivande undervisares huvud.
Där skriver Malin, en lärarstuderande, sina tankar om skolan.
Läs, känn hopp om framtiden och skriv uppmuntrande kommentarer!
Uppmuntran kostar inte på och är guld värt för den som drabbas.
Topics: Blandat | 3 Comments »
Svenskläraren sätter fingret på
By IT-mamman | April 25, 2010
Jag slår upp det nya numret av Svenskläraren och hittar en artikel som jag skrev för över ett halvår sedan. Orden verkar obekanta, men på något vis känner jag igen dem. Och jag håller med mig själv om vad jag skrev en gång i tiden, vilket känns skönt. Rubriken är “Twittrande lärare behövs”.
Jag anser nämligen att lärare behöver undersöka de kanaler som finns för påverkan och kommunikation om vi ska kunna följa läroplanen när det gäller:
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. (Lp094, Lpf94)
Om vägarna för att påverka i samhället ändras, måste vi ta del av förändringen. Vare sig vi gillar det eller inte. Vi är inte en bunt frilansare, utan har ett tydligt uppdrag.
Jag läser vidare i Svenskläraren, denna guldgruva, om forskning kring individualiseringen i skolan. Detta att elever får “forska” enskilt eller att de får välja uppgifter i olika ordning efter en lista och att de därigenom tror att de får individanpassade uppgifter. Att samtalet i klassrummen har minskat och ordförrådet hos eleverna har blivit lidande. Monika Vinterek skriver om olika studier som visar detta (Jag hoppas hennes artikel blir sökbar i tidningens arkiv).
Jag tänker vidare kring vad vi kan göra för att låta eleverna utvecklas i sitt lärande. Vad kan vi lära oss av det som har gått fel? Inte är det att sätta sig med armarna i kors och sucka och säga att “det går inte”. Läraren är utbildad för att se möjligheter. Vi är problemlösare. Det är vårt jobb.
Det jag har sett hos elever som får producera, förklara, samspråka kring uppgifter är att det pågår en process i dem som gör att de gör lärandet till sitt eget. Något de kan använda i andra sammanhang och inte bara för stunden. På riktigt-uppgifter ger engagemang.
Det kan vara jobbigt.
Fylla-i-uppgifter kan upplevas som avkopplande, och något som elever ibland själva väljer, men vad ger de för lärande? I längden?
I och med att fler och fler elever får tillgång till varsin dator, kan eleverna arbeta i gemensamma dokument, i wikis och på andra ytor. De kan diskutera i grupp där de ser varandra och på nätet. Läraren kan lättare följa arbetets gång och diskutera både där och öga mot öga med eleverna. Dessa kan även få respons från andra, utanför skolan, och ta intryck från andra.
Vi har alla möjligheter att öppna upp får lärande. All möjlighet att se potentialen i kommunikationen mellan människor. Vill vi ta tillfället att göra något bra av det?
Topics: Det stod i tidningen | 9 Comments »
Konkret vad man kan lära av onlinespel
By IT-mamman | April 24, 2010
(OBS! Innehållet i detta inlägg omfattas inte av Creative Commons-licensen på bloggen)
Jag vill berätta något.
En kille spelar onlinespel. Han åker på träningar, träffar kompisar och gör många saker som hans föräldrar tycker är fint. Men så spelar han det där spelet på datorn. Ibland får han begränsningar, ibland är han inne i ett flow och får spela längre pass. Hans föräldrar börjar ana att han får ut en hel del av spelet. De börjar prata med honom om det. Helt enkelt fråga och visa sig intresserade. Inte bara intresserat prata om senaste fotbollsmatchen utan även om annat.
Jag har fått förmånen att prata med honom och han berättar för mig. När han märker att jag verkligen vill veta, lära mig, då berättar han mer och mer.
Han visar mig en text han skrivit till en tävling som varit i spelet. Skumma gärna igenom:
“Sire, your evil brother Zamorak has an advantage over us,
you must do something! Or we can’t win this war”, Zilyana said.
“I know, Zyliana. I’ve feared this for a long time now. But I’ve got a plan that can save Gielinor from the Lord of Chaos”, Saradomin answered. He and commander Zilyana was sitting in a tent in the camp near Avarrocka.
“And what would that be?” the commander asked.
“If you take your army out to war, I’ll stay here and build a temple by the river Salve and a bridge over the river. Then, I’ll bless the river. Only people with a good heart could cross it.”
“That seems to be a good idea. I’ll go distract the evil forces for you.”
“Good.”
A day later Zilyana showed up at the semi-finished temple.
“Sire, we’re just a few survivors. We couldn’t make it. I’m so sorry”, she said to Saradomin.
“I can get the time that’s needed. Just makes sure the temple gets finished for me, ok?” Saradomin said.
“I’ll try my best”, Zyliana answered.
“Phileas! Come over here!” Saradomin called to a young priest. “I’ll not be around when the temple is finnished. You’ll need to bless the river”, Saradomin said when Phileas was close enough. Phileas nodded. “I’ll be off”, Saradomin said to Zilyana. Zilyana nodded too.
Saradomin rode his unicorn. From a distance he heard the screams of the last survivors. They were tortured. Saradomin shivered. He didn’t like this but he had no choice. He began to trot slowly towards Zamorak’s camp.
Han har skrivit det själv med hjälp av tyda.se och ett chatsamtal som han startade när han kom hem från skolan och pappan var på jobbet. Pappan uppskattade att få ge respons på det här sättet och tog en skärmdump på det hela. Som ett minne.
Killen går i fjärde klass.
Om du tittar på ord och grammatik, skulle du ha gissat det?
Barn med sådant här kunnande går i våra skolor.
Har vi koll på vad de kan?
Vad har det med vår undervisning att göra?
Är det ett problem eller en möjlighet?
Killen visade mig även ett papper på uträkningar han brukar göra när han spelar. Han vill veta hur lång tid olika saker kommer att ta, hur mycket han ska jobba i spelet för att kunna tjäna in poäng för att kunna köpa olika saker, hur han ska veta hur mycket han tjäna o.s.v.
Förutom detta, chattar han med online-kompisar, arrangerar kalas och saker som de gör ihop. I spelet. En gång hade han fått gå fram till en som försökte fråga en grej på svenska när den andre bara kunde engelska och översätta åt dem. “Äh, de behövde hjälp och jag var ju där.”
På YouTube hittar man otaliga instruktionsfilmer om olika genvägar och tips kring spel. Barn och ungdomar lägger ut detta för att de vill berätta något och för att de vill ha tittare till sina klipp.
Kan vi fånga den drivkraften i skolan?
Få barnen att berätta i text, bild och olika multimediala sammanhang?
Kan de få jobba på sin nivå?
Kan vi öppna upp och ta bort taket för lärandet?
Det är spännande att börja prata med dem, att fråga, att vara intresserad. Därav mitt förra inlägg.
Killen har gett mig tillstånd att använda hans texter. Länka gärna hit, men ta inte utan att fråga. Kanske hittar du någon i din närhet som kan ge dig liknande saker.
Bilden på huset: House without a roof av Leen van Yperen
Creative Commons: BY, NC, SA
Topics: Blandat, Matematik, Publicera | 9 Comments »
Farligt eller bara ovant?
By IT-mamman | April 20, 2010
Jag letar gamla klipp om farligheter och ramlade över detta. Något att fundera på och som jag använde delar av på föreläsningen för två skolor i Göteborg idag. Vilka farligheter ser vi i ungdomars liv idag? Hur ser vi på Bilddagboken, facebook och annat? Varnar vi rakt av eller tar vi reda på vad det innebär? För dem?
Någon som kommer ihåg Greese?:
Och så detta om den farliga skateboarden:
Jag visade filmerna för 14-åringen och frågade om han höll med om att skateboardåkning är en ensamsport. Han tittade på mig som om jag var ett ufo. “Åka skateboard ensam? Det gör man ju aldrig!”
Nä, det är ju det. Och vad gör de när de skejtar? De filmar och klipper ihop, lägger på musik och text. De är kreativa! De umgås.
Vuxna kan behöva få upp ögonen för sådant som de inte känner att de är en del av. Att fråga barnen och ungdomarna om vad de gör är en bra början.
Är det någon lärare som har hittat hit som jag träffade tidigare idag och som tappade bort länken till de saker jag tog upp på föreläsningen, så hittar ni den här. Roligt att träffa er! Önskar er all lycka i ert arbete!
Topics: Det stod i tidningen, Småkul | 11 Comments »
Lärarnas Tidning meddelar att de rättar till saker och ting
By IT-mamman | April 16, 2010
Efter Richard Gatarskis upprörda inlägg om hur dåliga Lärarnas Tidning var på att lägga ut papperstidningens nyheter (som jag skrev om igår), kom deras svar idag via Twitter:
Och visst ser det bättre ut idag. De svarta rubrikerna om hur folk använder nätet, fick konkurrens av de artiklar som andads om hur man faktiskt kan jobba med nätet på ett bra sätt:
Anne-Marie Körlings krönika, artikeln om hur Sandra Wisstings klass arbetar med Storyline, intervjun med Kristina Alexandersson och annat hittar du här.
Bra. En tidning tar sitt förnuft tillfånga och snabbar på lite. Och tänker kanske till nästa gång angående vilka artiklar de vill framhäva – de deppiga som förstärker gnällsverige eller de som inspirerar och leder till utveckling.
Bra att kunna prata med er, LT! Kommunikation leder till utveckling. Twitter funkar fint till det.
Topics: Uncategorized | 6 Comments »
Lärarnas Tidning om sociala medier
By IT-mamman | April 15, 2010
Äntligen har Lärarnas Tidning ett temanummer om sociala medier. Flera av min vänner finns med där och berättar om hur de arbetar. Jag är glad. Det händer något i Skolsverige.
Efter att jag skickat ut ett tweet om det…
…kom ett tweet tillbaka. Det var från Richard Gatarski som hade författat ett blogginlägg.
Ett som jag blir rörd av. Glad. Ibland är andras vänlighet på nätet det som hjälper en vidare. För det finns mycket vänlighet där och det upptäcker man nog bara genom att vara en del av det. Så jag fortsätter att vara en del av det, och ser fram emot att Lärarnas Tidning lägger ut Anne-Marie Körlings krönika så jag kan länka till den. Kanske kan de lägga ut de andra positiva artiklarna också så man inte bara möts av det elände de har valt att fokusera på i sin nättidning just nu. Lärarnas Tidning, ni kan.
Topics: Det stod i tidningen | 1 Comment »
Tänka om, tänka nytt och tänka vidare
By IT-mamman | April 13, 2010
Första dagen av TänkOm-utbildningen av lärare, som jobbar på skolor där man satsar på varsin dator till eleverna, går mot sitt slut. (Jag har skrivit lite om det uppdraget på sidan “Om mig”)
Lärarna som är här kommer från olika delar av Västsverige, från olika skolor och sammanhang. Ett har de gemensamt: De är utvalda att driva TänkOm-arbetet på sina skolor. För det handlar om att tänka om, att tänka nytt. Varför? Världen förändras. Det ställs nya krav. Hela tiden. Då blir omtänk en del av vardagen, en del av det som är spännande med läraryrket. Det som är viktigt.
Vad deltagarna tänker just nu, vet jag inte. Kanske är mycket förvirrande. Imorgon knyter vi ihop säcken för den här omgången, men slutar inte omtänket bara för det. Lärare behöver varandra. Ensam är inte stark. När vi åker härifrån fortsätter nätverkandet på ningen. Och på de platser på nätet där vi bestämmer oss för att fortsätta innan det är dags att träffas öga mot öga igen.
För det är ju så, vi har oanade möjligheter att träffas på alla möjliga sätt. Att dela med oss. Bara vi själva sätter våra gränser.
Själv fick jag möta några av mina bloggläsare idag. “Nämen, är det du som är IT-mamman?” Så några läser min blogg ändå! Och jag fick träffa @mattemalin och andra! Gillar sådana möten. Gillar nyfikna människor!
Nu ska jag tvätta fötterna innan det är dags att gå till middagen och fortsätta TänkOM-minglet. Ses!
Topics: Smått och gott | 3 Comments »
